Annons - Innehåll från Skandia

”Stress är lättare att förebygga än att behandla”

Att vara ständigt uppkopplad är för många en självklarhet både i hemmet och på arbetsplatsen. Men hur påverkas egentligen vår hjärna av långvarig stress – och när är det dags att logga ur?
– Vi har ett samhälle som snurrar fortare och fortare, det är en värld vi inte är anpassade för, säger överläkaren Anders Hansen.

Alarmet på mobilen ringer. Det är dags att vakna. Medan kaffebryggaren puttrar passar vi på att scrolla genom nattens nyhetshändelser. Det är hög tid att åka till jobbet. Vi låter oss sköljas över med intryck på vägen för att sedan sätta oss vid datorn och kickstarta arbetsdagen. Under tiden vi jobbar plingar det i telefonen; meddelanden, nyhetsflashar och påminnelser.

Vårt moderna liv ställer höga krav på tillgänglighet. Samtidigt gör alla val och det uppkopplade samhället att hjärnan får mer intryck än någonsin. En hjärna vars genetik inte förändras nämnvärt sen den tiden då vår enda uppgift var att jaga föda. Här försöker vi förstå hur det moderna samhällets stress och valmöjligheter påverkar oss och vår hjärna, och vad vi kan göra åt det.

Många arbetsplatser blir mer och mer slimmade, ändå minskar inte arbetsbördan. Lika mycket jobb ska göras – trots att tjänsterna blir färre. Det här resulterar, inte helt oväntat, i att stressnivåerna toppas och kroppen signalerar sitt missnöje – men många är alldeles för upptagna för att upptäcka de allra tydligaste av varningssignaler.
– Man går runt i alarmberedskap i månader och år, pressar hjärnan med massa stresshormon. Det här leder till att minnet slutar fungera, koncentrationen lider och vi sover dåligt, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken ”Hjärnstark”. Han fortsätter:
– Det finns många olika psykiska symtom som irritabilitet, trötthet som inte ger med sig, ibland ser man emotionell instabilitet som att börja gråta vid konstiga tillfällen.

Med friskare medarbetare ökar lönsamheten. Så funkar Skandias förebyggande hälsoförsäkring.

image
Illustration: Team Hawaii

"Det är a och o att förstå signalerna, det är något vi ska vara tacksamma för då de ger oss en chans att bromsa i tid."

Vi tar det från början. Det finns ingen tydlig gräns för när positiv stress övergår till något negativt. Stressen är i grund och botten densamma, skillnaden är hur vi upplever den.
– Vi har ett stressystem som i hög utsträckning är utvecklat för akuta hot. När vi känner oss hotade skickar binjurarna ut kortisol, ett viktigt stresshormon, i kroppen. Det här får hjärtat att slå hårdare och pumpar ut mer blod i musklerna, det ger oss kraften att möta hotet genom att gå till attack eller springa därifrån.

Den här stressen är nödvändig och inte heller farlig i kortare perioder – det är den utdragna belastningen som sätter spår som kan vara svår att komma ur.
När kortisolnivåerna är höga under en lång period kan detta bryta ned hjärnans ”bromsar” mot stress. Dessa bromsar, som vanliga håller stressen i schack, sitter i bland annat frontalloben och hippocampus. I vår hjärna pågår ständigt en gasa-bromsa-balans mellan rädslocenter i amygdala och bromsarna i frontalloben och hippocampus.

– Långvarig stress i månader och år är vårt system inte utvecklat för. Vi är gjorda för något helt annat men kan inte se det, eftersom vi växt upp i en värld med bilar och elektricitet. Våra förfäder har under miljoner år levt i något helt annat, och det är den tillvaro vi är formade av.

Anders Hansen är leg läkare från Karolinska Institutet och överläkare i psykiatri och aktuell med bland annat boken "Hjärnstark". Foto: Stefan Tell

– Vi har ett samhälle som snurrar fortare och fortare. Vi är inte anpassade till digitaliseringen som gör oss uppkopplade 24/7. Det överbelastar hjärnan. För de flesta går det här ändå alldeles utmärkt, medan det är droppen som får bägaren att rinna över för andra.

Sjuktalen kan halveras med förebyggande insatser. Så funkar Skandias förebyggande hälsoförsäkring.

image
Vårt moderna liv ställer höga krav på tillgänglighet.

"Det viktigaste man måste komma ihåg är att stress, som depressioner och utmattningssyndrom, är lättare att förebygga än att behandla"

Det är svårt att förklara varför vissa har en högre stresströskel, det är väldigt individuellt och kan bottna i att vissa har en sårbarhet av genetiska orsaker. Oavsett hur mycket långvarig belastning du kan hantera gäller det att vara medveten om tecknen – både de typiska och de som inte är lika lätta att upptäcka.
– Det är a och o att förstå signalerna, det är något vi ska vara tacksamma för då de ger oss en chans att bromsa i tid. Man ska vara medveten om att det här kan ta sig märkliga former i kroppen, sådana signaler som vi kanske vanligtvis inte kopplar ihop med stress, förklarar Anders Hansen.

Huvudvärk, koncentrationssvårigheter, problem med sömnen och yrsel. Allt det här kan vara kopplat till överbelastning. En av de allra vanligaste, och mest alarmerande signalerna, är om du får sömnsvårigheter.

– Problem med sömnen klarar man inte hur länge som helst. Det är ett stort observandum. Då gäller det att fundera rejält om man inte kan skära ner sin belastning på något vis, säger Anders och fortsätter:
– Det viktigaste man måste komma ihåg är att stress, som depressioner och utmattningssyndrom, är lättare att förebygga än att behandla. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på dina egna signaler – och när det är dags att bromsa.

image
Många arbetsplatser blir mer och mer slimmade, ändå minskar inte arbetsbördan.

Vanliga varningssignaler

Huvudvärk
Ett av de mest klassiska symtomen på grund av överbelastning är huvudvärk. Det här kan yttra sig i en punktvis värk eller mer generell. I vissa fall kan det även resultera i migrän.

Glömmer saker och tappar ord
Det är inte lätt att hålla reda på allt när det är mycket att tänka på. Därför är det heller inte konstigt att korttidsminnet påverkas när du varit stressad under en längre tid.

Spänningar och värk
Det är inte helt ovanligt att känna värk och spänning i nackregionen när stressen är större. Det här beror till stor del av att ett högt tempo leder till att vi drar upp axlarna och har en försämrad arbetsställning.

Blir lättare sjuk
De flesta av oss blir drabbade av en infektion eller förkylning ett par gånger om året. Vid långdragen stress påverkas vårt immunförsvar så att vår motståndskraft nedsätts.

Svårt att koncentrera sig, fatta beslut och jobba strukturerat
Svårigheter att koncentrera sig är väldigt vanligt under stressiga perioder när det är mycket att hålla reda på. Det kan även upplevas som att det är svårare att ta beslut, se mål och arbeta strukturerat.

Oro och ångest
Det hör till vanligheterna att känna sig orolig och få ångest när stressnivån är hög. Känslan av att inte ha kontroll kan orsaka de här symtomen i kroppen.

Irritation och nedstämdhet
Även de här symtomen är ett resultat av att inte ha kontroll över situationen. Att lätt bli irriterad, känna sig nedstämd och gråta vid konstiga tillfällen hör inte till ovanligheterna.

Irriterad hud
Stress kan lätt orsaka olika sorters utslag på huden. Eksem och herpesinfektioner kan blomma upp under en tid när påfrestningar är större.

Med Skandias hälsoförsäkring kan du få hjälp och råd om du känner dig nedstämd, har värk eller är stressad. Läs mer om den förebyggande försäkringen här.