Hela den här avdelningen är en annons från WWF

Havens kris – ett resultat av våra handlingar

15 december, 2017

Fridykaren Annelie Pompe ser hur sopbergen växer och fiskbestånden minskar i världens hav. På djupen möter hon också spöklika havsbottnar och korallrev som vitnat och dött.
– Vi måste inse hur våra enskilda handlingar påverkar havet, och börja agera annorlunda, säger hon.

Annelie Pompe, 35, klarar av att hålla andan i sex minuter, och att sänka sin puls så att hjärtat slår cirka 20 slag i minuten.

På ett enda andetag kan hon dyka ner drygt hundra meter under vattenytan till en stor blå värld de flesta av oss bara kan se på bild. Hon har satt kvinnligt rekord i fyra av de fem fridykningsgrenarna som finns. Dessutom har hon slagit männens rekord i de två djupaste – farligaste – grenarna.

Fridykning innebär att man dyker på ett andetag, utan dyktuber.

– När du simmat ungefär 20 meter har dina lungor tryckts ihop så mycket att du förlorar din flytkraft och du sjunker, faller fritt mot djupet, berättar hon.

– Upplevelsen är magisk! Det är du och havet – inget filter mellan dig och livet.

Annelie är havsambassadör för Världsnaturfonden WWF, som arbetar intensivt världen över för att skydda och rädda havens ekosystem.

Våra hav är i dag akut hotade av bland annat överfiske, nedskräpning, utvinning av olja, gas och mineraler, sjöfart, klimatförändringar och försurning.

WWF:s internationella chef Marco Lambertini sammanfattar situationen i rapporten ”Living Blue Planet”: Bilden är nu klarare än någonsin: Mänskligheten missköter gemensamt haven till randen av en kollaps. Med tanke på havens avgörande roll för våra ekonomier och vår matförsörjning – framför allt för fattiga kustområden – är det helt enkelt oacceptabelt.

I dag är 850 miljoner personers jobb och försörjning kopplade till världens hav. För tre miljarder människor är fisk och skaldjur den främsta proteinkällan.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!

Våra hav är i dag akut hotade av bland annat överfiske. Foto: AFMA
Mänskligheten missköter gemensamt haven till randen av en kollaps. Med tanke på havens avgörande roll för våra ekonomier och vår matförsörjning – framför allt för fattiga kustområden – är det helt enkelt oacceptabelt.

Marco Lambertini

– Havet är tyst, och det är inte många som för havets talan, säger Annelie Pompe. Kanske för att det som händer under ytan inte syns. Men jag har sett förändringarna. Genom att berätta vad jag ser – och kanske inspirera fler att komma ner och lära känna havsmiljön – vill jag vara med och påverka.

– Haven har gett mig så mycket – nu vill jag ge tillbaka.

Annelie Pompe har dykt sedan hon var fem år och fick ett cyklop av sin pappa som sysslade med fridykning. Familjen bodde i Mölndal söder om Göteborg och i skärgården på somrarna.

– Den tydligaste förändringen är att fiskbestånden minskat drastiskt. Som barn var det en del av min vardag att möta stora stim. I dag är jag glad om jag ser en fisk.

– Att vi fiskat ut bestånden på så kort tid är skrämmande.

En haj som fastnat i ett nät. Foto: Jeff Rotman / Alamy Stock Photo

Kalla fakta talar sitt tydliga språk: På bara drygt 40 år – mellan 1970 och 2012 – har livet i världens hav minskat med en dryg tredjedel. En viktig orsak är överfisket. Den globala fiskeflottan är, enligt WWF, två till tre gånger större än vad som är hållbart. WWF uppmanar världens regeringar att stoppa olagligt fiske och säkra bättre skötselplaner för ett långsiktigt hållbart fiske.

– Fiskar och djur som förökar sig långsamt är särskilt utsatta. Som hajar och valdjur, berättar Annelie Pompe.

Över hundra miljoner hajar dödas varje år i hajfensfiske. WWF arbetar hårt för att den grymma jakten på hajarnas fenor ska upphöra.

I delar av Asien anses hajfenssoppa vara en delikatess, och det höga priset på fenan har skapat en hetsjakt som allvarligt hotar överlevnaden av många hajarter. När hajen fångats skärs fenorna av, och den stympade kroppen kastas tillbaka i havet.

I Europa är hajfensfiske olagligt, men hajar fångas för köttets skull, främst av fiskare från Storbritannien, Spanien och Portugal. Hajkött serveras på restauranger i hela Europa, och en ”fish and chips” i England kan innehålla hajkött.

Ett annat allvarligt hot mot hajarna är det industriella fisket efter tonfisk som får haj som bifångst. I Sverige är allt hajfiske förbjudet.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!

Annelie Pompe bredvid en valjhaj i Röda Havet.

Ett av Annelie Pompes största ögonblick som fridykare var när hon simmade bland åtta meter långa valhajar i Röda Havet.

– Jag simmade lite för nära en. Då vek han undan en fena, som för att säga: ”Kom, du får också plats här.” Och han mötte min blick. Det där stora ögat som tittade på mig!

Valhajen är fortfarande ett av havens mysterium; vi vet inte så mycket om dess livscykel och beteende. Trots att den har existerat i nästan 60 miljoner år upptäcktes den först år 1828.

Enligt WWF är de främsta hoten mot valhajen överfiske, fiske efter valhajens fenor, bifångster och turism. Det pågår fortfarande en handel med valhajens kött, fenor och olja – trots att arten är klassad som sårbar av IUCN (Internationella naturvårdsunionen).

Havet är fortfarande gåtfullt för oss – vilket borde göra oss ödmjuka inför det, betonar Annelie Pompe.

– Vi vet ännu inte var vithajen förökar sig, till exempel. Och vi kan tråla slut på en fiskart som vi tror att det finns hur mycket som helst av – så är den plötsligt borta.

Men det är inte bara fiskar och marina djur som försvinner. Korallreven, sjögräsängarna och mangroveskogarna – som växer i tidvattenzonen i tropiska kustområden – raderas också ut, visar WWF:s kartläggningar.

Enligt den nuvarande prognosen – som bygger på att temperaturen fortsätter att öka i samma takt som den gör i dag – kommer alla världens korallrev att vara borta omkring år 2050.

Våren 2016 rapporterade forskare från Australien att det världsarvsklassade Stora barriärrevet drabbats av svår korallblekning. Hälften av korallerna i revets norra delar var döda eller döende, bedömde forskarna. Korallblekningen är dels en följd av klimatfenomenet El Niño – som gjorde vattnet varmare – men framför allt ett resultat av klimatförändringarna.

Världens korallrev upptar mindre än en procent av havens yta – men är hem för en fjärdedel av havens arter som får skydd, mat och fortplantar sig i reven. Reven skyddar också kusterna och människorna från tsunamivågor, stormar och erosion.

– En korall är inte någon sten eller växt utan ett djur, en så kallad polyp. Dessa är ömtåliga och känsliga för temperaturförändringar. För att en korall ska överleva får inte temperaturen variera för mycket, berättar Annelie Pompe.

Enligt den nuvarande prognosen – som bygger på att temperaturen fortsätter att öka i samma takt som den gör i dag – kommer alla världens korallrev att vara borta före år 2050.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Dynamit- och cyanidfiske är andra dödande hot mot korallreven. Dynamitfiske innebär att en laddning dynamit kastas mot revet. Explosionen spräcker fiskarnas simblåsor och fisken flyter till ytan. Kvar lämnas ett söndersprängt rev.

Vid cyanidfiske bedövas fiskarna för att de sedan enkelt ska kunna plockas upp. Många av fiskarna dör av stress, inte av giftet. Samtidigt förgiftas revet och dör.

Enligt WWF har hälften av jordens korallrev försvunnit de senaste 30 åren – under Annelie Pompes livstid.

– Det gör mig ledsen bortom alla ord, och arg. Jag har dykt mycket i Egypten och Thailand och sett effekterna där. Korallrev som blekts och inte återhämtat sig. Man kan se spår över hela världen – haven sitter ihop mer eller mindre och påverkar varandra.

Hur ser en korallblekning ut?

– Korallerna blir färglösa och vita. Jag som är van att se korallrev som sprakar av färger och myllrar av fiskar, växtlighet och liv tycker att det ser spöklikt ut. Det är bara vita skelett kvar. De äldsta reven är många miljoner år – och så försvinner stora delar under min livstid.

Korallblekning. Foto: Jürgen Freund / WWF

Övergödningen av haven – orsakade av våra utsläpp – skapar döda bottnar där så gott som allt syre är borta. Annelie har sett bottendöd på många platser.

– Döda bottnar ser ut ungefär som mögel, en vitgrå massa som brer ut sig. Det är hemskt att återse en plats där det tidigare var fullt av liv, och nu är det bara vitt och dött.

– En annan förändring är att jag ser mycket mer plast och annat skräp. Soporna kan driva långt, på botten i Göteborgs skärgård ligger skräp som även kastats i andra länder.

Enligt WWF dumpas åtta miljoner ton plast i haven varje år. Det motsvarar 15 stora soppåsar per meter kustlinje i världen.

Förra vintern strandade ovanligt många valar runt Nordsjöns stränder, och i januari 2016 flöt 13 döda kaskeloter i land i Tyskland. Valarna undersöktes och det visade sig att de dött av svält eftersom deras magar var fulla av plast och annat skräp. Bland annat hittades delar av ett 13 meter långt fiskenät och en 70 centimeter lång plastbit från en bil i valmagarna, rapporterade The Guardian.

Annelie Pompe:

– Vi tycker om att vara nära havet – åka båt, sitta på bryggor och klippor, umgås eller meditera för oss själva vid vattnet. Men vi måste börja se att allt vi gör spelar roll, att våra enskilda handlingar är kopplade till hur haven mår.

– Vi måste sluta kasta skräp i naturen, sluta använda rengöringsmedel och andra vätskor som inte är miljöanpassade, sluta köpa fisk som fiskats på ett oschyst sätt och som hotar haven och fiskbestånden. Först när en riktigt stor folkmassa agerar kan vi påverka politikerna som tar de stora besluten.

För sälarna på den svenska västkusten är det största hotet miljögifter, anser WWF. Sälarna får ett försämrat immunförsvar och sämre reproduktionsförmåga.
För vissa sälarter är bristen på is i ett allt varmare Östersjön det stora hotet. Isen behövs när sälarna ska föda sina ungar.

Annelie Pompe fridyker så ofta hon har möjlighet, men har slutat att dyka på tävlingsnivå för att slå rekord.

– Jag simmade nyligen med sälar i Göteborgs skärgård. Jag och mina kollegor lägger oss en bra bit från sälarnas koloni så att vi inte stör dem. Sen snorklar vi och fridyker, och då kommer sälarna och hälsar.

För sälarna på den svenska västkusten är det största hotet miljögifter.

WWF

Äventyraren Annelie Pompe bor i en husbåt. Hon har nyligen köpt en katamaran som vilar i Göteborgs skärgård, men Annelie vill utrusta den för en vardag i varmare vatten.

– Jag älskar havet och vill bo på havet. Men att leva båtliv i samspel med havets ekosystem är en utmaning. Jag tog för givet att det till exempel fanns miljövänliga bottenfärger men jag har inte hittat någon. Så jag får göra på något annat sätt – kanske dyka under båten och skrubba botten i stället för att måla den.

– Rening av gråvattnet – disk-, bad- och tvättvattnet – finns inte heller. Båtfolk häller tydligen ut gråvattnet i havet. Kanske ska jag försöka uppfinna ett filter? Jag funderar också på att skaffa solpaneler och vindkraft.

Annelies vision är att hitta ett sätt att bo på sin båt utan att på något vis skada havet.

– Sedan hoppas jag kunna upplysa och inspirera andra som vill göra samma sak. Jag tror att vi alla måste börja leva enklare, på ett sätt som inte tär på jordens resurser.

7 saker du kan göra för havet i din vardag

• Köp bara fisk som är hållbar för havens ekosystem. Ladda ner WWF-appen Fiskguiden, en gratis konsumentguide för mer miljövänliga val av fisk och skaldjur. (Ladda ner för Iphone här och Android här)
• Använd miljöanpassade rengöringsmedel, tvättmedel, bränslen och andra vätskor.
• Källsortera dina sopor. Släng aldrig skräp i naturen.
• Minska din konsumtion av plast.
• Har du fritidsbåt: Använd båtbottentvättar där de finns och töm ditt avfallsvatten vid mottagningsstationer i småbåtshamnarna. Använd mindre miljödåliga båtbottenfärger.
• Lär dig mer om den spännande havsmiljön, vi bryr oss mer om det vi känner till. Sprid din kunskap till andra.
Bli Marinfadder.Bli Marinfadder. Den största mångfalden av liv på jorden finns i havet. WWF arbetar hårt för att skydda de marina ekosystemen och de fantastiska arter som finns i haven från hot som överfiske, nedskräpning, klimatförändringar och föroreningar. Var med och rädda haven!Var med och rädda haven!

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Annelie Pompe

Annelie har bestigit högsta toppen i varje världsdel

Namn: Annelie Pompe.
Född: 25 februari 1981 i Göteborg.
Familj: Föräldrar och lillebror.
Bor: Oftast på resande fot. Just nu på sin husbåt i Göteborgs skärgård.
Gör: Äventyrare. Har gett ut boken ”Otroligt högt och extremt djupt” med bilder och berättelser om hennes äventyr och livsfilosofi (Bonnier fakta). Mer info och blogg: www.anneliepompe.com
Rekord: Flera svenska rekord i fridykning, det senaste från 2015 då hon utan fenor nådde 73 meter ner i världens djupaste blå hål i Bahamas, Dean´s Blue Hole. Är tredje svenska kvinnan som nått toppen på Mount Everest, och den första att bestiga toppen från norra sidan. Har klarat bedriften ”seven summits” – att bestiga de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna.
Aktuell: Havsambassadör för WWF.