Hela den här avdelningen är en annons från WWF

”Börja i din passion: Vad vill du vara med och bevara?”

15 december, 2017

Världens hav är i kris – men vinner också viktiga segrar:
Oljejätten Shell lämnade förra året Arktis där bolaget planerat att borra efter olja. I Östersjön får de stora kryssningsfartygen inte längre släppa ut sitt avfallsvatten.
Och i Moçambique frodas fiskbestånden i skyddade zoner.
– Vi kan alla vara med och rädda haven, säger Mattias Klum, naturfotograf.

Våra hav är i dag akut hotade av bland annat överfiske, nedskräpning, utvinning av olja och gas, klimatförändringar och försurning. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav och behöver vår hjälp.

– Ett rikt och balanserat liv i haven är en förutsättning för livet på land, säger fotografen och filmaren Mattias Klum. Vår hälsa och vårt välstånd är beroende av att haven får behålla sin biologiska mångfald. Haven ger oss mat, syre, jobb, upplevelser, liv. Utan vatten skulle inget kunna leva på vår planet. Vad som nu är särskilt allvarligt är det vi inte ser: Att allt från hajar till mikroorganismer – lika livsavgörande för livet i havet – påverkas och förstörs av utfiskning, kemikalier, övergödning, bottendöd.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Vår hälsa och vårt välstånd är beroende av att haven får behålla sin biologiska mångfald, säger Mattias Klum, naturfotograf. Foto: Samuel Svensäter

WWF och andra miljöorganisationer vann förra året en stor seger i Arktis. Shell har dragit sig tillbaka från Lancaster Sound i Kanada där oljebolaget hade planerat att borra efter olja. Shells kontroversiella prospekteringar och provborrningar efter olja i Arktis har pågått i många år. Men att leta olja i området kan få ödesdigra konsekvenser – och WWF har arbetat hårt för att stoppa dessa planer.

Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor för WWF:

– Ett oljeutsläpp i havet är allvarligt var det än sker. Men blir det ett läckage i ett så kallt havsområde som Arktis tar det oerhört lång tid innan oljepartiklarna kan brytas ner, och skadorna på hela havsmiljön blir förödande.

Det mest kända exemplet är utsläppet på 35 000 ton olja från tankern Exxon Valdez utanför Alaska 1989. Tusentals fåglar, uttrar och sälar dog, liksom miljontals fiskar.

Olja finns fortfarande kvar – 28 år efter katastrofen.

– Den andra goda nyheten för Arktis är att Kanadas regering har lovat att minst 10 procent av de marina områdena i Arktis ska ha ett lagligt skydd år 2020, berättar Inger Näslund.

Blir det ett läckage i ett så kallt havsområde som Arktis tar det oerhört lång tid innan oljepartiklarna kan brytas ner, och skadorna på hela havsmiljön blir förödande.

Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor för WWF

WWF kämpar för att fler marina områden ska få ett lagligt skydd. I dag finns cirka 17 000 marina skyddade områden, vilka motsvarar cirka 4 procent av världens havsområden.

Men för att rädda havens biologiska mångfald måste minst 10 procent av världens kust- och havsområden vara skyddade år 2020 – och minst 30 procent år 2030, enligt WWF.

Mattias Klum är ambassadör för WWF, och har besökt en av de skyddade marina zonerna i regionen kring Moçambiquekanalen – en zon som lokalbefolkningen skapat i samarbete med WWF.

I Moçambique bor cirka 40 procent av befolkningen längst kusterna, och många livnär sig på det som havet kan ge. Men de senaste 25 årens överfiske mellan Somalia och Sydafrika har tärt hårt på fiskbeståndet och hela havsmiljön.

Mattias Klum:

– Att skapa en marin zon är som att lägga ett viktigt fiskeområde i träda. Man låter området vila från fiske, så att det kan växa till sig och leverera på lång sikt. WWF gör ett fantastiskt viktigt arbete, inte minst eftersom lokalbefolkningen involveras. Lokala fiskare och parkvakter planerar och utför arbetet, sköter mätningarna och analyserar dem. De ser hur fiskbeståndet växer och blir motiverade att driva arbetet vidare – att skapa fler skyddade zoner.

Ett konkret exempel är vid staden Moma på en av korallöarna utanför Moçambiques kust där det bor cirka 300 000 personer. Människor här äter fisk i princip varje dag, och i mer än vartannat hem bor minst en person som jobbar med fiske.

2010 arbetade WWF med lokalbefolkningen för att skapa två skyddade marina zoner där fiske inte var tillåtet – och bara fyra år senare hade mängden fisk samt variationen av arter ökat dramatiskt: Medan ett område utanför den skyddade zonen gav cirka 4 500 kilo fisk gav motsvarande område inom zonen över 50 000 kilo.

Och mängden arter hade tre- till fyrdubblats inom zonen.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!

Här lastar vakter, i den marina zonen utanför Moçambiques kust, fångade sköldpaddor i en lastbil som ska ta dem i säkerhet innan de återförs till havet. Foto: WWF / Abule Haje António

Nära oss, i Östersjön, räknas övergödningen som det allvarligaste och mest akuta problemet. Varje år strömmar cirka 70 000 ton kväve och 30 000 ton fosfor ner i havet via avrinningen från jordbruk, bebyggelse, industrier, skogsbruk.

En strid ström som har mer än fördubblats under de senaste 100 åren.

Lägg därtill de stora kryssningsfartygen som korsar Östersjön för att passagerarna ska få njuta av havets svindlande skönhet, och förstås äta och dricka gott.

Men bara en av 33 kryssningsoperatörer på Östersjön garanterar att de tar hand om sitt avloppsvatten, enligt en undersökning av WWF. Resten skiter bokstavligen i det redan svårt övergödda och stressade havet.

Bli Marinfadder – för livet i havenBli Marinfadder – för livet i haven

På fackspråk kallas toaavfallet svartvatten; vatten från dusch, tvätt och kök kallas gråvatten. Ett kryssningsfartyg lastat med 2 200 passagerare beräknas under en vecka generera 795 000 liter svartvatten, 3,8 miljoner liter gråvatten, 500 liter farligt avfall och 8 000 kilo sopor.

Inger Näslund:

– WWF vann en avgörande seger när Östersjön principiellt blev utsett som ett särskilt känsligt havsområde 2004 av FN:s sjöfartsorgan IMO, ett beslut som trädde i kraft 2006. Det tog drygt tio år av intensivt påverkansarbete – och så äntligen: Våren 2016 beslutade IMO om ett totalstopp mot att tömma avloppsvatten i Östersjön. En milstolpe! Och en lättnad för hela Östersjön. Vi måste skruva åt alla kranar, stora som små, för att minska utsläppen.

IMO:s beslut innebär att det från 2019 blir förbjudet för nya fartyg att släppa ut sitt avloppsvatten; för befintliga fartyg gäller förbudet från 2021. Fram till dess ska fartygens tankar justeras och mottagningsstationer i hamnarna göras färdiga.

Våren 2016 beslutade IMO om ett totalstopp mot att tömma avloppsvatten i Östersjön. En milstolpe! Och en lättnad för hela Östersjön.

Inger Näslund

Havet städar upp efter oss – som en tålmodig förälder efter ett barn som spiller och stökar ner. Under de senaste 200 åren har haven absorberat en tredjedel av all koldioxid som vi producerat via till exempel industrier och transporter. Världshaven har också tagit hand om 90 procent av den extra värme som orsakats av växthusgaserna.

Haven förser oss samtidigt med hälften av allt syre på jorden.

– Våra hav är livsupportsystem för mänskligheten, säger Mattias Klum. När vi sätter de här systemen i gungning via enorma processer – som övergödning, försurning, överfiske – orsakar vi smäll efter smäll på systemen. Naturen har en fantastisk förmåga att resa sig, precis som vår egen kropp, men det finns en gräns. Det är som när vi röker, äter fel och rör oss för lite. Det fungerar i många år, men till sist kollapsar systemet.

 

Vi kan inte fly det avtryck vi gör – men jag tror på att utgå från passionen: vad älskar jag mest på jorden? Vad vill jag ge till nästa generation? Vilken återstående skönhet vill jag vara med om att bevara?

Mattias Klum

Mattias Klum är ändå hoppfull:

– Jag är possibilist – vi har obegränsat med möjligheter. För första gången i historien har vi tillräckligt mycket kunskap och innovationsteknik för att kunna bevara och rädda sköra och hotade ekosystem. Vi är sammankopplade – inte bara genetiskt och klimatmässigt, utan även tekniskt. Vi kan, i ökande omfattning, kommunicera direkt med varandra över hela jorden, vilket gör att vi för första gången kan sprida kunskap och implementera positiv förändring snabbare och mer effektivt än tidigare.

Vi behöver ändra vårt sätt att leva, men det handlar inte om att få ett sämre liv, betonar Mattias Klum.

– Vi kan inte fly det avtryck vi gör – men jag tror på att utgå från passionen: vad älskar jag mest på jorden? Vad vill jag ge till nästa generation? Vilken återstående skönhet vill jag vara med om att bevara?

– Det handlar om att ge sig in i en liten livsrevision – vilket inte innebär att vi inte längre kan tjäna pengar, äta god mat eller köra en häftig bil. Men vi måste börja navigera rätt i vår vardag, i en riktning som planeten mäktar med.

Var med och rädda Östersjön. Bli fadder hos WWF!Var med och rädda Östersjön. Bli fadder hos WWF!

Havsisen i Arktis minskar både i utbredning och i tjocklek på ett skrämmande sätt. Isbjörnen är en av de mest drabbade arterna. Foto: Paul Nicklen, National Geographic Stock / WWF Kanada

Var med och rädda världshaven – Mattias Klums råd:

• Utgå från din fascination och kärlek till naturen. Vad vill du vara med om att bevara? Utifrån den kärleken – vilka val och vanor behöver du ändra på?

• Välj fisk och skaldjur som fångats på ett hållbart sätt. Ta hjälp av appen WWFs Fiskguiden, en gratis konsumentguide för mer miljövänliga val av fisk och skaldjur.

• Bli Marinfadder. Den största mångfalden av liv på jorden finns i havet. WWF arbetar hårt för att skydda de marina ekosystemen och de fantastiska arter som finns i haven från hot som överfiske, nedskräpning, klimatförändringar och föroreningar.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!