Hela den här avdelningen är en annons från WWF

Så kan vi rädda Östersjön

15 december, 2017

Östersjön är ett hav i kris.
Men det finns många konkreta saker vi kan göra för att rädda ett av jordens mest förorenade hav.

Östersjön är väldigt hårt belastat. Än så länge märker vi kanske inte så mycket av det. Möjligen då vi inte kan bada på grund av giftiga algblomningar – eller när vi väljer bort att köpa en viss fisk från Östersjön för att den innehåller mycket miljögifter.

– Så länge det ser bra ut på den glittrande vattenytan är det få som inser hur allvarlig situationen egentligen är, säger Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor för WWF.

– Om det som händer i dag i Östersjön i stället hände på land – ja, då skulle det antagligen toppa nyhetssändningarna. Samtidigt finns goda förutsättningar för att återställa och rädda Östersjön.

Det är framför allt Östersjöns fantastiska miljö det handlar om, men också krasst om arbetstillfällen och pengar: Ett friskt Östersjön ger 500 000 jobb och cirka 300 miljarder kronor varje år jämfört med ett sjukt Östersjön där vi varken kan fiska eller bada.

Var med och rädda Östersjön. Bli fadder hos WWF!Var med och rädda Östersjön. Bli fadder hos WWF!

Om det som hände i Östersjön i stället hände på land skulle det toppa nyhetssändningarna

Arter lever på gränsen

Havets smala utbyte av vatten med Atlanten – samt dess mix av sött och salt – gör det extra känsligt för övergödning, överfiske och våra egna handlingar. Som när vi använder rengöringsmedel, bränslen och andra vätskor som inte är miljöanpassade.

Inger Näslund:

– Östersjön är bräckt, en blandning av söt- och saltvatten, och i havet lever en unik kombination av arter. Bland fiskarna har vi sötvattensarterna abborre och gädda, som tycker att vattnet är lite väl salt – och saltvattensarterna torsk och flundra, som tycker att vattnet är lite väl sött. Man kan säga att de lever i ett något stressat tillstånd, men ändå har lyckats anpassa sig. Många arter lever på gränsen till vad de klarar av, vilket gör dem sårbara för till exempel föroreningar som kan utmana deras möjlighet att föröka sig.

I Östersjön fanns det förut gott om torsk och yrkesfiskare kunde livnära sig på fisket. Men även här saknades regler som hindrade att den fiskades för hårt av alltför många fiskebåtar. Tyvärr är det så att torsken kämpar för att växa och överleva i dag efter att ha funnits i stor mängd för cirka 30 år sedan.
Föroreningar stannar länge i Östersjön och miljögifter samlas i fiskarna

Att byta ut vattnet tar 30 år

Östersjön omgärdas av nio länder och 90 miljoner människor som påverkar med avrinning från jordbruk, bebyggelse, industrier och skogsbruk.

Varje år strömmar cirka 70 000 ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor ner i havet. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren, och hela Östersjön visar i dag tecken på storskalig övergödning.

– Övergödning betyder en överdriven näringsökning, och vad som menas är i första hand en onaturlig ökning av kväve och fosfor, förklarar Inger Näslund.

– I Östersjön finns bara ett område där havsvatten från Atlanten flödar in runt Danmark. Omsättningen av allt vatten – det vill säga att byta ut allt vatten i Östersjön – tar cirka 30 år. Eftersom vattenomsättningen är så långsam stannar föroreningarna kvar länge, och den låga vattentemperaturen gör att de bryts ned ytterst sakta. Det innebär att gifter lätt ansamlas i växter och djur.

 

”Skrämmande att simma under tak av giftalger”

Övergödningen räknas som det allvarligaste och mest akuta problemet för Östersjön, enligt den nya studien ”Environmental Governance of the Baltic Sea”. Bakom rapporten står forskare från Sverige, Finland och Polen.

Övergödningen leder till att havets ekosystem rubbas. Ett exempel på det är den kraftiga och giftiga algblomningen. När den ökade mängden planktonorganismer sedan dör faller de ner på bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, problemen förvärras och havsbottnar dör.

– I dag är ett område nästan dubbelt så stort som hela Danmark drabbat av bottendöd, berättar Inger Näslund, som har sett bottendöden på plats.

– Dykning är ett av mina stora intressen. Första gången jag överraskades av en död botten var för cirka femton år sedan då jag dök i Gryts skärgård i Östergötland för att inventera alger. I en djupare kanal såg bottnen ut som en matta av vit spindelväv. Det är svavelbakterier som bildat nät på botten. De berättar att det inte finns just något syre där. Sedan dess har jag sett döda bottnar även i Stockholms skärgård och i ganska grunda vikar på östra Gotland.

– Jag har också varit med om att det plötsligt blivit mörkt i havet – som när ett åskmoln med ens täcker solen – då jag simmat in under ett tak av tät algblomning. Det är skrämmande.

Men dykningen ger också positiva upplevelser och hopp, betonar Inger Näslund:

– Som när jag såg mängder av frisk och vacker tång och torsk som liksom hängde utanför Gotlands pallkanter!

Värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar

Överfiske stör hela ekosystemet

WWF avråder oss i dag från att äta torsk fångad i västra Östersjön där forskarna rekommenderar en rejäl minskning av fisket. Torsken i Östersjön blir liten, mager och könsmogen tidigt och forskarna är osäkra på varför.

När torskbestånden minskar startar en kedjereaktion som ökar algblomningen – ett exempel på hur allt hänger ihop:

– Om torsken i Östersjön fiskas för hårt leder det till att skarpsillarna – som är mat åt torsken – blir fler. Skarpsill äter massor av djurplankton. Det blir mindre djurplankton, som ska äta växtplankton, vilket leder till att mängden växtplankton ökar – samtidigt göds dessa av utsläppen av kväve och fosfor.

Växtproduktionen skenar och alger börjar blomma så att det kan bli riskfyllt att bada. Algerna kan nämligen avge nerv-, lever- eller hudgift, och värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Husdjur som hundar och katter är ännu mer känsliga för gifterna; dricker de vattnet kan det vara livshotande.

Plan för att rädda tumlaren

Tack vare forskning finansierad av EU finns i dag en räddningsplan för tumlaren – Östersjöns enda val. En liten trubbnosig tandval som blir cirka 1,5 meter och är svår att få syn på, skygg som den är. Sitt namn har den fått av sitt tumlande sätt att simma.

Tumlaren fridlystes 1973 men är ändå hotad i vårt innanhav, och i dag finns bara omkring 450 individer kvar i Östersjön.

 

Faddrarna – Östersjöns hjältar

WWF arbetar på många fronter för att rädda Östersjön. Ett viktigt stöd är de många faddrarna, månadsgivarna.

– Tack vare faddrarna ökar våra möjligheter att jobba på flera nivåer samtidigt: Påverka beslutsfattare, samarbeta med de andra länderna runt Östersjön, stödja forskning och bidra till direkta insatser, säger Inger Näslund.

Ett WWF-projekt gjorde det möjligt för polska och litauiska fiskare att plocka upp 26 800 kilo spökgarn under 2015. Spökgarn är fisknät som förlorats men som fortsätter att fiska på ett spöklikt sätt, utan att någon fiskare hämtar hem sin fångst. Fiskar fastnar och svälter ihjäl i dessa nät. Andra marina djur, som måste upp till ytan och andas, kan nästla in sig i näten och drunkna.

Rullar man ut de spöknät som plockades upp under 2016 blir sträckan 136 kilometer – lika lång som fågelvägen mellan Norrköping och Stockholm.

 

Här är tre viktiga hot:

• Tumlaren blir bifångst och drunknar. Den fastnar framför allt i garn med stor maskstorlek, som torsk- eller laxnät.

• Miljögifter. Tumlaren äter fet fisk och höga halter av skadliga ämnen samlas därför i deras kroppar – ämnen som påverkar deras fortplantning och hormonnivåer.

• Buller under ytan. Tumlarna är beroende av sin hörsel, som är en av djurvärldens skarpaste. De sänder ut klickande ljud på frekvenserna 120–140 kHz (människan kan höra ljud upp till 20 kHz) för att upptäcka byten och faror och prata med varandra. Men bullernivån har ökat markant i Östersjön på grund av båttrafik och anläggningsarbeten. Tumlarna kan inte leva i upp till två mil från ett pålningsarbete, visar en långtidsstudie.

I räddningsplanen ingår bland annat effektivare bevakning av tumlare som bifångster och att skapa skyddade områden för tumlare.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Tumlaren är den enda val som regelbundet befinner och fortplantar sig i svenska vatten.

Kryssningsfartyg dumpar avfallet

WWF vann en viktig seger när Östersjön blev klassat som ett särskilt känsligt havsområde 2004 av FN:s sjöfartsorgan IMO.

I april 2016 beslutade IMO om ett totalstopp mot att tömma avloppsvatten i hela Östersjön – något som blir verklighet för nya fartyg senast 2019 och för befintliga 2021. I dag släpper de stora kryssningsfartygen ut cirka 850 miljoner liter avloppsvatten varje år i Östersjön, enligt WWF:s beräkningar. Utsläpp som gynnar algblomningen.

Inger Näslund:

– IMO:s beslut är ett otroligt glädjande besked, något WWF jobbat för sedan 1990-talet. Vi har en näring som tjänar pengar på Östersjöns vackra miljö, men som haft lov att skita i den, bokstavligen.

För fritidsbåtar blev det förbjudet att tömma toaavfallet i Östersjön på svenskt vatten 2015.

– Småbåtarna är kanske inte de stora skurkarna, men plussar man ihop alla båtars avfall så har de en avsevärd påverkan på ett alltför stressat hav.

 

Bonde prisades för ny metod

Jordbruket är den främsta orsaken till övergödningen i Östersjön, och WWF kräver att EU:s jordbrukspolitik förändras så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder för att minska näringsläckaget.

– Det är viktigt att subventionerna går till olika miljöstöd, säger Hubert Gelin, 67, bonde sedan 1974 på Hestad gård i Östergötland.

Hubert utsågs till Sveriges Östersjöbonde 2015 av WWF. Tillsammans med sina åtta grannar och kollegor har han anlagt ett två kilometer långt så kallat tvåstegsdike för att hindra läckage av fosfor.

– Det tog ett halvår att gräva diket som binds ihop med en damm där fosforn samlas för att sedan återföras till åkrarna, berättar han.

Hestad gård ligger i ett område som omfattar 750 hektar med familjejordbruk inriktade på växtodling och uppfödning av grisar, kor, kycklingar och får.

– Vi har också täckdikat och strukturkalkat åkrarna, allt för att minska näringsläckaget. Vi måste vårda vår jord och vårt vatten – så känner jag och många med mig. Alla kan bidra, säger Hubert Gelin.

 

11 konkreta saker du kan göra

Det här kan du göra för att hjälpa Östersjön att friskna till

Ät fisk som inte är hotad. Ladda ner WWFs mobilapp Fiskguiden – en gratis konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskar och skaldjur. (Ladda ner för Iphone här och Android här)
Tvätta med miljömärkta och fosfatfria tvätt- och diskmedel. Fosfat göder Östersjön.
• Använd miljöanpassade rengöringsmedel, hygienartiklar och andra vätskor. Släng aldrig mediciner eller annat farligt avfall i toaletten eller hushållssoporna – lämna på en station som tar emot farligt avfall; mediciner tas även emot av apotek.
Lämna förpackningar och överblivna produkter till återvinning. Använd färre engångsbestick, -tallrikar och -grillar, och släng aldrig skräp i naturen.
• Töm båttoaletten och avloppsvattnet på hamnarnas mottagningsstationer, inte i havet.
• Välj miljöanpassade fordon och bränslen på land och till sjöss.
• Använd miljövänliga metoder för att rengöra båtbotten; stanna vid en båtbottentvätt.
• Byt ut båtens gamla tvåtaktsmotor mot en fyrtaktare.
• Bojkotta kryssningsfartyg som fortfarande dumpar avfallet i havet. Från 2019 gäller totalstopp för alla nya fartyg; från 2021 för befintliga fartyg.
Tyck till. Ställ frågor till dina lokala politiker om Östersjöns miljö, skriv insändare och driv på – inte minst om du bor i en kustkommun. Ju fler som bidrar desto större chans att påverka.
Respektera fågelskyddsområden och stör inte häckande fåglar.
Bli fadder

 

WWF arbetar för att skydda Östersjön från överfiske, stoppa övergödningen, stoppa farliga utsläpp av miljögifter, skapa säkrare sjöfart och minska oljeutsläpp.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!