Gör comeback under ytan: Så ska 56.000 pionjärer bana väg för ett friskare hav
Ett litet simtag för ett torskyngel, men ett stort simtag för Östersjön. Så skulle man lite tillspetsat kunna beskriva den utsättning av 56.000 torsklarver vid Gävlebuktens inlopp i Eggegrund som skedde i slutet av sommaren. Torskens comeback i det bräckta och känsliga ekosystemet har nämligen en viktig symbolik och en stor potentiell betydelse.
Torsken är en så kallad indikatorart: hur den mår, speglar hur havet som helhet mår. Det är ingen nyhet att Östersjön är övergött, förorenat och överfiskat – med döda bottnar och ett tynande djurliv som följd. Ejdern, tumlaren och strömmingen är några karakteristiska arter som har minskat dramatiskt de senaste decennierna.
I Gävlebukten fanns inga eller ytterst få torskar innan utsättningen. Och i Östersjön som helhet har beståndet närmast kollapsat sedan 1980-talet. Insatsen vid Eggegrund är en del av stiftelsen BalticWaters och Uppsala universitets storskaliga projekt ReCod – utsättning av småstorsk i Östersjön, och har möjliggjorts genom finansiering från Ålandsbanken. Syftet är att se om torsken kan återetableras där det åtminstone tidigare har funnits gott om torsk.
Som stor rovfisk högt upp i näringsväven har torsken stor påverkan på resten av ekosystemet. Förenklat kan man säga att med ett minskat bestånd ökar risken för algblomningar, och därmed döda bottnar, därför att vissa arter gynnas på bekostnad av andra. Om torsken – med lite hjälp från människan – på nytt kunde få fäste i Gävlebukten skulle det alltså kunna få flera positiva följdeffekter i närområdet. Men Östersjöns problem är givetvis större än så.
50 miljoner till Östersjön
För Ålandsbanken är torskprojektet en bit i ett större pussel. Sedan starten för tio år sedan har bankens Östersjöprojekt – som finansierar innovationer, startups och aktiviteter för att främja innanhavets mående – delat ut drygt 50 miljoner kronor.
– Vår placering mitt i Östersjön gör det naturligt att vi som företag lägger krafterna där. Jag och många av mina kollegor är också djupt engagerade i havet på ett personligt plan, säger Therese Nordenberg som är marknads- och kommunikationschef på Ålandsbanken Sverige.
Hennes egen drivkraft kommer från att hon är förälder till två barn och har en stuga vid Östersjökusten.
– Jag vill att mina barn och generationer långt efter dem ska få uppleva ett rent hav fullt av liv, precis som jag har fått göra.
Ozon tar bort läkemedelsrester
Med Östersjöprojektet vill Ålandsbanken inspirera människor att utveckla innovativa idéer som kan förbättra situationen. Utöver torskprojektet i Gävlebukten får fjorton aktörer och företag i år dela på omkring 5 miljoner kronor, däribland långvariga samarbetspartners som Världsnaturfonden och Race For The Baltic, en ideell organisation som arbetar för ett friskare Östersjön.
Ett annat exempel från i år är SansOX, som har tagit sig an problemet med de miljontals kilo läkemedelsrester som årligen läcker ut i Östersjön. Genom ozonbehandling av vatten avlägsnar de både rester och skadliga mikrober.
Ytterligare ett exempel på en innovativ idé är Hailia Nordic Oy, som förra året fick finansiering för sin idé med parollen ”nu äter vi Östersjön ren”. Deras projekt går ut på att använda ny teknik för att förädla underutnyttjad småfisk, såsom strömming, till miljövänliga livsmedel. Idag hamnar bara knappt tre procent av Finlands årliga strömmingsfångst på tallriken.
Östersjön är på många sätt unikt. Det är jordens yngsta hav, och bildades för 10.000 – 15.000 år sedan. Dessutom är det bräckt: salthalten avtar från söder till norr. Det här bidrar till att växt- och djurlivet i Östersjön, som till råga på allt är ett av världens mest använda hav, är särskilt känsligt för störningar. Men det gör också att det finns en unik blandning av söt– och saltvattensarter i havet.
Först ut – når nu halva världen
För att finansiera Östersjöprojektet har Ålandsbanken inrättat ett sparkonto med ett passande namn: Östersjökontot. Varje år donerar banken en summa från sina egna medel som motsvarar en andel av insättningarna på kundernas konton.
– Finessen med Östersjökontot är att man som kund kan vara med och stötta Östersjön på ett enkelt sätt, utan att göra avkall på räntan, säger Therese Nordenberg.
Ett annat initiativ från banken – som inte bara omfattar Östersjön – är Åland Index. När det lanserades 2016 var det kopplat till bankens Östersjökort. Funktionaliteten är fortfarande densamma – med hjälp av Åland Index kan kunderna följa sina kortinköps klimatpåverkan – men därefter har räckvidden breddats rejält.
– Det är ett validerat index som visar hur köp i bland annat matbutiker och flygbranschen påverkar miljön. Syftet är inte att skambelägga, utan att öka medvetenheten om konsumtionens miljöpåverkan, säger Therese Nordenberg.
Idag är Åland Index en global bankstandard som genom Åland Index Solutions samarbeten med andra banker och stora kortaktörer når halva världen.
– Vi märker att allt fler kunder idag efterfrågar information om hur vi arbetar med miljö och hållbarhet och då känns det bra att kunna luta sig mot Östersjöprojektet och Åland Index. Det är två konkreta initiativ som gör skillnad, säger hon.
Friskare hav ger jobbtillfällen
Ett friskare Östersjön har självklart ett stort egenvärde, men det skapar också nya möjligheter för jobb och utveckling för de nästan 90 miljoner människor i nio länder som bor i Östersjöns närhet, konstaterar Therese Nordenberg.
En studie från 2013 kommer fram till att rätt miljöåtgärder i Östersjön skulle kunna leda till skapandet av hundratusentals jobb framöver. Om inget görs däremot, riskerar många arbetstillfällen istället att försvinna.
– Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, och det påverkar inte bara miljön, utan också våra affärer och lokala ekonomier. Ett friskare hav innebär renare vatten, hållbar turism, och stärkta näringar som fiske och sjöfart, och inte minst jobbtillfällen, säger Therese Nordenberg och fortsätter:
– Frön till detta ser vi redan idag i liten skala genom de startupbolag vi stöttar. Att investera i Östersjöns framtid är inte bara en fråga om att bevara naturen – det är en långsiktig investering i en hållbar affärsmiljö och framtida tillväxt, säger Therese Nordenberg.
Om Ålandsbanken Private Banking
Ålandsbanken levererar den stora bankens tjänsteutbud med den lilla bankens omtanke och förnuft – och har över 100 års erfarenhet av att hjälpa entreprenörer, företagare och personer med större förmögenheter.
Private Banking passar den som är i behov av hjälp med komplexa affärer och strukturer, till exempel fastighetspaketeringar, bolagsstrukturer, finansiering, försäkringslösningar, utlandsflytt samt kapitalförvaltning. (Minst 10 mkr i förvaltning).
Premium Banking passar den som är ute efter en sund helhetslösning för privatpersoner och företagare där ett erfaret team hjälper till med alla delar i ekonomin. (Minst 1 mkr i förvaltning).
Ålandsbanken har kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg.
EXTERN LÄNK: Boka ett möte med Ålandsbankens experter och få personlig rådgivning redan idag
