Generationsboendet är på uppgång – från rymliga villor till smarta ytor
Större gemenskap, smartare ytor och modern teknik. Det våras för generationsboendet – där flera generationer från samma familj bor tillsammans.
– Framtidens kvadratsmarta bostäder kommer maximera varje centimeter för att skapa så funktionella och bekväma utrymmen som möjligt, säger Susanne Höbenreich, Sales and Marketing Director för Cibes Kalea Sverige.
Familjer växer, förändras och utvecklas, men en sak förblir konstant – önskan att vara nära varandra.
Generationsboende, där flera generationer bor under samma tak, blir ett allt mer populärt. Men det ställer även nya krav på hemmet. Istället för rymliga villor med stora trädgårdar omprövas nu vår bild av drömboendet. Det blev tydligt under eventet ”Framtidens byggande och boende” i november ifjol, där en ny attitydundersökning presenterades.
ANNONS:
- Den miljömedvetna: bor gärna på landet i delat boende.
- Gamern: prioriterar inte sitt boende högt men är öppen för samboende med vänner.
- Den självmedvetna: familjebildning i fokus, vill bo i city eller villa.
- Den börsintresserade: prioriterar karriär och ägande.
Denna unga generation värderar trygghet, gemenskap och service framför bostadens design. Med en ökad medvetenhet om miljöproblemen ser många teknologiska lösningar som nyckeln snarare än livsstilsförändringar.
Enligt Susanne Höbenreich, Sales and Marketing Director för Cibes Kalea Sverige, som är en av världens största leverantörer av plattformshissar, kommer kvadratsmarta hem och delade ytor bli allt vanligare i framtiden.
– Istället för onödigt stora ytor som sällan används kommer dessa bostäder maximera varje centimeter för att skapa så funktionella och bekväma utrymmen som möjligt. Fällbara möbler, multifunktionella rum och innovativa förvaringslösningar blir normen snarare än undantaget.
Susanne Höbenreich, Sales and Marketing Director för Cibes Kalea Sverige.
En av de mest framträdande trenderna är användningen av delade ytor inom bostadskomplex. Detta gäller inte bara interna faciliteter, utan även externa miljöer. Det går att föreställa sig gemenskapsträdgårdar där boende kan odla grönsaker, gemensamma pooler som kan bokas för familjeaktiviteter eller rent av delade verktyg och resurser som gräsklippare och cyklar. Den gemensamma nyttjandet av utrymmen som gym, trädgårdar, lekplatser och arbetsytor ger inte bara bekvämlighet utan även hållbarhet. Delad användning minskar behovet av individuell äganderätt, vilket kan minska vår miljöpåverkan.
– Denna känsla av gemenskap och delning kan minska vårt kollektiva fotavtryck och leda till mer hållbara stadsmiljöer, säger Susanne Höbenreich.
Samtidigt kommer hemmet att genomgå förändringar, särskilt när det gäller tillgänglighet.
– Tidigare har hissar i hemmet använts främst som handikappanpassning, men nu ser vi att allt fler barnfamiljer börjar efterfråga dem. När drömboendet byggs vill de flesta bo där under väldigt lång tid, i livets alla skeden. En hiss gör vardagen enklare både under en graviditet, men även efter när barn och barnvagnar ska transporteras.
Tidigare var hissen ett primärt transportmedel från en våning till en annan. Men i dagens värld, där komfort och design prioriteras, har hemmahissen omdefinierats.
– Modern design och teknik ger oss hissar som är mer än bara ett transportmedel – de är en integrerad del av vårt hem, avslutar Susanne Höbenreich.