Det elastiska hemmet – lösningen när fler ska samsas om samma ytor
– Gränsen mellan mitt och ditt har blivit förskjuten, menar Åsa Kallstenius, arkitekt på Kod Arkitekter, som utforskat konceptet med det elastiska hemmet.
Trenden är tydlig – i storstäder runt om i världen ökar utmaningarna med bostadsbrist och stigande bostadskostnader. Mitt i denna förändring väljer fler och fler människor att dela sina utrymmen. För att dessa utrymmen ska fungera optimalt krävs det bekvämlighet.
Och det är här hissen kommer in, för att smidigt föra oss mellan våningar och sammanlänka dessa utrymmen.
– Med bostadsbristen som eskalerar strävar vi efter att erbjuda hissar som inte bara ökar tillgängligheten utan även optimerar utrymmet i befintliga byggnader. Genom att erbjuda attraktiva hisslösningar blir bostäderna mer eftertraktade, vilket kan bidra till att balansera utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, säger Susanne Höbenreich, Sales and Marketing Director för Cibes Kalea Sverige.
Utbudet av hisslösningar för hemmet har vuxit under de senaste åren. Det finns olika typer av trapphissar, plattformshissar och korghissar. Många arkitekter anser att hisslösningar blir allt viktigare, och när de designar ett hus är de noga med att välja den hiss som passar bäst till inredningen. Det är därför ingen slump att villahissar idag är ett arkitektoniskt inslag.
– När vi sätter in en hiss behövs det inget hisschakt eller någon speciell lösning för el. Att installera en hiss tar bara ett par dagar och kan göras även i mindre utrymmen, berättar Susanne Höbenreich.
I innovationsprojektet Elastiska Hem har Kod Arkitekter utforskat hur vi kan introducera större elasticitet i våra boenden beroende på vilka behov som uppstår i olika skeden i livet. Vissa ytor, därubland sovrum, kommer vi förmodligen vilja ha privata. Kök och vardagsrum kanske vi däremot kan tänka oss att dela med andra. Denna inriktning har potential att både minska behovet av material och resurser, samtidigt som den erbjuder sociala fördelar genom att uppmuntra till mer gemenskap.
Bland annat kan man i det elastiska hemmet exempelvis bygga färre meter kök och färre fullt utrustade badrum. På köpet får man ett större socialt utbyte av sina grannar.
– Ett elastiskt hem är ett mer delat än ett traditionellt med privat lägenhet. Gränsen mellan mitt och ditt har blivit förskjuten, konstaterar Åsa Kallstenius, arkitekt på Kod Arkitekter.
ANNONS:
I ett elastiskt hem kan du ha en egen lägenhet med tre små rum och ett litet pentry. Men i samma hus finns det från ett rum till fem rum.
– Sedan finns det fria rum som vi kallar för flexprivata rum som du kan tidsabonnera. Då kan man ha tillgång till rummet och privatisera det över en tid. I det nya elastiska huset kanske du har 40 kvadratmeter eget men 240 kvadratmeter gemensamt, säger Åsa Kallstenius.
Enligt Susanne Höbenreich har hissen en viktig funktion i ett byggande där man ser behov av både flexibilitet och stor variation på vilka som ska nyttja byggnaden:
– Om vi bor tillsammans mer – i en blandning av människor – behöver vi vara förberedda på olika situationer som kan uppstå under en livstid. Man behöver inte mer än bryta benet en gång för att inse värdet av en hiss i hemmet. Hissen öppnar upp för att du kan bo i byggnaden länge; genom småbarnsår och förbi rullatorn.