Hela denna artikel är en annons från Helsingborgs stad

Nystart för Drottninghög. Sista kvartalet 2018 flyttar nya familjer in i 67 nybyggda hyresrätter. Selime Osman, som bor i området: ”Här finns en sammanhållning och hjälpsamhet som jag inte upplevt på andra platser.”

Nyproduktion i folkhemsdröm: 67 lägenheter klara för inflytt

Text: Katia Boberg. Bild: David Lundin, Katia Boberg. Publicerad 11 oktober, 2018.

Drottninghög i Helsingborg var en del av miljonprogrammet, blev hem åt hundratals familjer och fick tidigt dåligt rykte.
Nu har området fått en nystart – med nybyggda hus och gröna innergårdar, trygghetsvärdar och framtidstro.
– Det har blivit så fint, inte otryggt och slutet som tidigare, säger Selime Osman, som bor i området med man och barn.

Läs mer: Anställda värdar gör kvällarna tryggare

1969 blir Olof Palme statsminister i Sverige. Woodstockfestivalen äger rum i New York och TV-serien om Pippi Långstrump gör succé. Samma år kommer Berit Karlsson med man, elvamånaders dotter och flyttlass från Örebro till Helsingborg och Grönkullagatan på Drottninghög. De tackar ja till lägenheten utan att ha sett den först, men ritningen får de skickad till sig från Helsingborgshem före flytten. Fyra rum. Två mindre, ett större, och så vardagsrummet. Ett kök med ljusinsläpp från ett mindre, högt sittande fönster utan fönsterkarm. Stor balkong. Ett större badrum och en mindre gästtoalett. Också den klassiska hopplösa 60-talshallen där tanken är att man ska ställa skorna en bra bit in så att det alltid är lite grusigt på golvet. En mer ovanlig detalj var fönstret mellan köket och vardagsrummet.

– Jag tänkte först att det var lite konstigt men eftersom fönstret i köket är så litet är det ju bra att det finns mer ljusinsläpp. Annars tyckte vi att det var ganska lyxigt med så många rum – till och med dottern fick ett eget rum fast hon bara hade en spjälsäng där inne.

Massproduktion av bostäder

1965 bestämmer Sveriges riksdag att det ska byggas en miljon nya bostäder i landet. Drottninghög byggs som en del i det som kommit att kallas miljonprogrammet, ett jättelikt projekt där bostäder massproduceras mellan 1965 och 1974. Den absolut vanligaste hustypen som byggs under miljonprogramsåren är trevånings lamellhus, det vill säga hyreshus uppförda som friliggande byggnadslängor, utan hiss. Just sådana som Drottninghög består av. Helsingborgshems personal gör en studieresa till Warszawa i Polen och inspireras av hur man bygger med stora betongelement, alltså färdiggjutna armerade husdelar som sätts ihop på plats. När Berit Karlsson flyttar in på tredje våningen är området alldeles nybyggt.

– Husen var klara men omgivningarna hade de inte hunnit göra något med så det var som en leråker här ute. Jag fick gå omkring i höga gummistövlar vart jag än skulle, säger hon.

Flyttade till folkhemsdrömmen 1969. Berit Karlsson bor fortfarande kvar och följer nu med glädje hur Drottninghög utvecklas.
Nästan alla som flyttade in var mellan 20 och 30, och hade barn i samma åldrar.

Tryggt för barnen

Men när vintern 1969 blir till vår och sommar börjar Berit Karlsson upptäcka sitt nya område. Och hon får snabbt vänner.

– Nästan alla som hade flyttat in här var mellan 20 och 30 år. Antingen kom de från rivningskåkar på Söder i Helsingborg eller så kom de från andra ställen i landet, som vi gjorde. Man fick förtur då. Och i stort sett alla hade barn i samma åldrar. I vårt trapphus fanns det tio barn i sex lägenheter. Så om barnen inte var hemma visste man att de var hos någon annan i huset, eller ute och lekte. Det var ju helt bilfritt här så när gårdarna väl kom i ordning blev det väldigt bra för barnen.

Läs mer: Grönkulla Gård – nyproduktion på Drottninghög

Område utan bilar

Eftersom miljonprogramsområdena kommer till under industrialismens rekordår är de standardiserade och präglas av rationalitet och effektivitet. Det finns gångvägar och bilvägar men de korsar inte varandra. Bilarna skulle lämnas utanför området. Gunnar Blomé som är tidigare projektchef på Helsingborgshem förklarar:

– I slutet av 50-talet dog cirka två barn i veckan i trafikolyckor i Sverige. Städerna var inte anpassade för den ökande mängden trafik och de höga hastigheterna. Den tidens planerare prioriterade inte gång- och cykeltrafikanter, utan bilen stod i centrum i beslutsfattandet. Det försökte man ändra på 60-talet. Områdena skulle då istället bli trafik- och funktionsseparerade, säger han.

”Svensk köksstandard” blev ett begrepp

Industrialismen har satt sina spår i miljonprogrammen på många sätt. Avstånden mellan husen bestämdes av byggkranarnas längd eftersom kranarna på den här tiden gick på räls och var svåra att flytta i sidled. Och det var på 50- och 60-talen som de standardiserade måtten och byggnormerna, även kallade ”Svensk köksstandard” kom till. Efter forskningsprojekt där man studerade hur kvinnor arbetade i köken fick bänkar och skåp vissa bestämda mått, allt för att de skulle vara enkla och effektiva att både bygga och använda. Man blandade inte boendeformer inom kvarter och sällan inom områdena, utan det var antingen småhus eller likadana flerfamiljshus eller hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter separerade från varandra.

– På så sätt växte det fram stora kluster av enformiga strukturer. Men det uppfattades som väldigt modernt på den här tiden och miljonprogrammet var kronan på verket i folkhemsbygget – en rationell lösning på bostadskrisen. Man måste se till hur det såg ut tidigare, vi hade ju bland den sämsta boendestandarden i hela Västeuropa och det saknades bostäder till en stor andel av befolkningen. Inne i städerna bodde folk i hus som saknade både toaletter och centralvärme ända in på 70-talet, säger Gunnar Blomé.

1973 får Berit Karlsson sitt andra barn. En dag knackar en granne på dörren och frågar om inte Berit ville följa med på ett möte med Hyresgästföreningen.

– Jag följde med och vi började arbeta för att förbättra utemiljöerna för barnen. Det var ett projekt som hette ”Plats för lek” och vi var ett gäng mammor som försökte göra skillnad. Efter det blev jag bara mer och mer engagerad för att göra Drottninghög till en bättre plats, säger hon.

Kjell Kjellberg, bofast i Drottninghög sedan 70-talet. ”Det var fantastiskt fint att komma till en modern lägenhet med badrum och fungerande kök – det hade vi inte upplevt tidigare.”

På 70-talet flyttar även Kjell Kjellberg från Helsingborgs innerstad, först till Fredriksdal och sedan till Drottninghög. Han hade kommit till Helsingborg från landet på 40-talet och sett staden växa.

– Innan de nya bostadsområdena byggdes var det ju fruktodlingar överallt här. På det som numera kallas Drottninghög odlade man äpplen. Jag jobbade inom jordbruket och jag tyckte att det var slöseri med fin jordbruksmark när man började bygga bostäder här.

Läs mer: Ta en 3D-rundtur i en lägenhet på Grönkulla Gård

Kjell Kjellberg bodde då med sin familj, fru och fem barn, på Söder i Helsingborg.

– Var skulle man annars bo? Det var där alla arbetare bodde, och andra socialt svaga grupper. Men det var inte alls bra, särskilt inte för barnen. Det var mycket kriminalitet och sprit och husen var förfallna, i princip rivningskåkar. Det fanns inga toaletter i husen utan bara utedass på gården. Så det var fantastiskt fint att komma till en modern lägenhet med badrum och fungerande kök, det hade vi inte upplevt tidigare. Allra helst ville man ju bo hos Helsingborgshem eftersom det var ordning och reda. Gick något sönder kunde man bara ringa dem. I början betalade de till och med tillbaka överskottet från hyrorna, säger han.

1975 konstaterar Helsingborgshem att det uppstått ”icke godtagbara sociala förhållanden”.

Skadegörelse och arbetslöshet

Drottninghög får tidigt dåligt rykte. Här bor en stor andel barnfamiljer med ibland mycket stora barnkullar. Många är ensamstående och medelinkomsten är låg. 1975 konstaterar Helsingborgshem att det uppstått ”icke godtagbara sociala förhållanden” på grund av den höga koncentrationen av barn. Som en åtgärd byggs femrumslägenheter om till fyrarums.

– Jag läste en rapport från Socialhögskolan i Lund om Drottninghög från 1983 och problemen som beskrevs i den var ungefär desamma som idag: stökiga ungdomsgäng som drog omkring i området, viss skadegörelse och stigande arbetslöshet. Så visst fanns det problem men det fanns mycket fördomar också, säger Gunnar Blomé.

Berit Karlsson håller med:
– Folk har inte alltid varit så snälla mot Drottninghög. Men man ska inte sticka under stol med att det har varit problem. Jag tror att Drottninghög fick en dålig start. Nästan alla som flyttade in här var unga barnfamiljer med låga inkomster. Idag bygger man inte på det sättet längre utan blandar upp mer med bostadsrätter och radhus så att det flyttar in människor i olika åldrar.

Nu har snart 50 år gått sedan Berit Karlsson stod där i sina gummistövlar. Husen har blivit slitna, de vita fasaderna gråa och många av invånarna har flyttat och ersatts av nya. Men Drottninghög är fortfarande ett område där det bor många stora barnfamiljer och där lönerna generellt ligger lägre än genomsnittet.

För att öka tryggheten i Drottninghög har entréer byggts om, innergårdar och grönytor har fräschats upp.

”Det började hända saker”

2011 bor Selime Osman i Malmö med sin pojkvän och pluggar på universitetet. När de får barn bestämmer de sig för att flytta närmare föräldrarna i Helsingborg. En lägenhet på Drottninghög står ledig.

– Vi var i akut behov av bostad och vi tänkte att vi ger Drottninghög en chans. Det ligger ju bra till. När vi kom dit reagerade vi på att det var så tomt och livlöst. Barn drog omkring och det fanns knappt några vuxna ute. Men ganska snart började det hända saker.

Husen på Drottninghög behövde renoveras. På Helsingborgshem bestämde man sig för att jobba med ett långt perspektiv, 20 år istället för det vanliga, fem eller tio år.

– Det har fungerat väldigt bra. På det här sättet har vi kunnat ha med de boende i en nära dialog om hur de vill att området ska utvecklas. Framförallt har vi lagt fokus på barn och unga, säger Gunnar Blomé.

Det behövs nya förskolor, och utveckling av skolan och fritidslivet.

67 nybyggda lägenheter

För att skapa större variation mellan äldre, nybyggt, olika verksamheter och upplåtelseformer kommer en del av husen att rivas. Samtidigt byggs det nytt, både högre flerfamiljshus med bostadsrätter och lägre hus med uteplatser. Under perioden oktober-december i år sker inflyttning i 67 nybyggda hyresrätter i Grönkulla gård.
En del hus renoveras och de som ska renoveras längre fram får fasaderna tvättade och målade. För att öka tryggheten i området har innergårdar och grönytor fräschats upp och en del entréer har byggts om.

– Det finns fina kvalitéer i det ursprungliga arkitektoniska uttrycket som är värda att bevara. Samtidigt behöver vi få in något annat i området som visar på nytänkande och det behövs också nya förskolor och utveckling av skolan och fritidslivet, säger Gunnar Blomé.

Läs mer: Grönkulla Gård – nyproduktion på Drottninghög

Gunnar Blomé, tidigare projektchef på Helsingborgshem.
Alla hälsar på varandra – här finns sammanhållning och hjälpsamhet.

Nya innergårdar och balkonger

Selime Osmans hus var med i den första etappen i renoveringen. De har bland annat fått nya innergårdar och balkonger även på entrésidan.

– Det har blivit så fint, inte otryggt och slutet som tidigare utan nu finns här liv. Balkongerna gör att vi kan se och hälsa på våra grannar och även se ut på entrésidan. Innergården känns också tryggare nu när cykelställen är i mitten och grönskan inte är lika vildvuxen.

Hon menar att satsningen på området är en starkt bidragande orsak till att familjen bor kvar. Men kulturen och stämningen i området är också en magnet.

– Här finns en sammanhållning och en hjälpsamhet som jag inte upplever på andra platser. Alla hälsar på varandra. Det enda vi saknar här nu är mer föreningsliv, lite mer aktiviteter för barnen, säger hon.

Helsingborgshem och Helsingborgs stad samverkar

I projektet DrottningH arbetar Helsingborgs stad tillsammans med Helsingborgshem för att utveckla och förändra området i dialog med invånarna. Sedan projektet började har det bland annat byggts en lekplats som lockar barnfamiljer även från andra stadsdelar. Det finns en årlig områdesdag med aktiviteter för både barn och vuxna. Andra projekt har också uppstått sida vid sida med DrottningH, till exempel Rekrytera där flera olika myndigheter samarbetar för att hjälpa människor till jobb, och odlingsgruppen Planteringar utan gränser som håller till bakom Drottninghögs centrum.

Otrygghet har präglat bilden av Drottninghög – men situationen har blivit bättre, berättar Selime Osman.
Jag har känt oro eftersom mina barn ska växa upp här. Men polisen har gjort fantastiska insatser och nu är jag trygg.

Trygghetsvärdar skapar lugn

Men det finns en mörkare sida av Drottninghögs nutid. Skjutningar, våld, droghandel och otrygghet har präglat bilden av området de senaste åren. I april 2018 greps elva personer på Drottninghög och intilliggande områden. Därefter var polisen på plats i stort sett dagligen. Staden har bidragit med trygghetsvärdar som går i området under helgkvällar. Selime Osman kände sig orolig tidigare, men nu menar hon att situationen blivit bättre:

– Jag har känt oro eftersom mina barn ska växa upp här. Men polisen har gjort fantastiska insatser och nu är jag trygg. Området kan bara bli bättre och vi kommer att stanna kvar här. Sen har vi ju faktiskt aldrig upplevt något otäckt själva så även om det varit en del problem så är bilden nog lite överdriven, säger hon.

”Finns mycket kärlek och omtanke”

För Berit Karlssons del är en flytt från Drottninghög inget alternativ. Hon är engagerad i flera olika lokala initiativ, bland annat nattvandrar hon regelbundet.

– Jag har väl vuxit fast här på något vis. När jag går ut här träffar jag många jag känner men också många jag inte känner. Det är fantastiskt på det sättet, jag kan gå ner till källsorteringen och springa på någon och stå och prata i 20 minuter. Här finns mycket kärlek och omtanke och jag tycker inte att vi ska släppa vårt område eller bli rädda för att gå ut. Sen är jag faktiskt så dum att jag inbillar mig att jag behövs här.

Läs mer: Anställda värdar gör kvällarna tryggare

Fakta: Drottninghög

  • Drottninghög är ett av Helsingborgs åtta bostadsområden byggda mellan 1965 och 1975
  • Området är cirka 40 hektar stort och ligger bara 4 kilometer från Helsingborgs centrum
  • På Drottninghög bor omkring 3000 människor i 1114 lägenheter
  • Bostadsbebyggelsen bestod från början av 52 flerfamiljshus
  • Bredden på gatorna är 15 meter och husen på var sida är också 15 meter höga

Drottninghög – från 1960-talet till i dag:

  • 1966–1969: Drottninghög byggs
  • 1991: Drottninghögsbadet byggs
  • 2010: Projekt DrottningH startar
  • 2015: Första ombyggnadsprojektet startar
  • 2015: Lekplatsen Prinsessor och Drakar byggs
  • 2018: Körbärslunden anläggs
  • 2018: Inflyttning i Grönkulla Gård (67 nybyggda lägenheter)