Högt blodtryck behöver inte vara farligt – med bättre mediciner
– Vi behöver mer forskning för att bli av med risken, säger han.
Drygt 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck och lever därmed i en särskild riskzon för hjärt-kärlsjukdom. Hos den del av befolkningen som är äldre än 50 år ser det ännu värre ut – där har ungefär hälften högt blodtryck. Problemet är att detta är den mest välkända orsaken till stroke och hjärtinfarkt. Dessutom förekommer högt blodtryck ofta tillsammans med andra riskfaktorer.
– Man kan säga att högt blodtryck förekommer eller gifter sig med andra riskfaktorer. De vanligaste är diabetes eller förstadier till diabetes, fetma och vissa blodfettsrubbningar,säger Olle Melander, professor och överläkare inom internmedicin.
– Vi ser att de här riskfaktorerna ofta förekommer tillsammans och har man mer än en riskfaktor så förstärker de också varandra. Därför försöker vi då hitta orsaker till hela det här syndromet.
Ger inga symptom
Att ha högt blodtryck tillsammans med en riskfaktor fördubblar inte bara risken att bli allvarligt sjuk – det femdubblar den. Samtidigt är antalet som får fel medicin stort.
Olle Melander berättar att ett stort problem är att högt blodtryck inte ger några symtom, vilket gör att många av de som är drabbade inte vet om att de har det. Det han kallar 50 procentsregeln bygger på befolkningsstudier som visar att ungefär hälften av de som har högt blodtryck inte själva vet om det, eftersom de inte kontrollerat sitt blodtryck. Av de som har ett konstaterat högt blodtryck är det endast hälften som får en behandling för detta, men det tar inte slut där.
– Av de som får behandling så är det bara hälften som får en adekvat blodtrycksbehandling. Det vill säga att man behandlar ner blodtrycket så lågt som det ska vara. Det innebär alltså att bara en av fyra som har högt blodtryck får rätt sorts medicin, säger Olle Melander.
Fettansamling i levern
Högt blodtryck är en svår utmaning för folkhälsan men samtidigt gör forskningen viktiga framsteg. Forskningen som bedrivs just nu är inriktad på att ta fram nya och bättre mediciner som kan bota högt blodtryck helt, vilket skulle minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar betydligt hos stora delar av landets befolkning. En vanlig förklaring till högt blodtryck är att man får en fettansamling i levern som sedan kan resultera i både högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar i förlängningen.
– Av alla som har högt blodtryck har upp till 40-45 procent en förfettning av levern. Levern är det viktigaste och tydligaste fönstret där man kan mäta och se den här processen tidigt. Senare leder det till inflammation och åderförkalkningsplack i kärlväggen och om ett åderförkalkningsplack brister får man till exempel en hjärtinfarkt eller en stroke, säger Olle Melander.
Vad skulle forskningen kunna åstadkomma om man hade mer resurser?
– Det behövs mycket forskning för att kartlägga risken, men vi behöver framförallt mer forskning för att bli av med den. Det kostar mycket mer pengar. Det är tjugo gånger dyrare med forskning som testar om man kan behandla bort risker, än att hitta själva risken. Hjärt-lungfonden har varit en ohyggligt viktig del i den forskning som har gjorts. Det lade grunden till allting och så rullade det på som en konsekvens.
Vill du att vi ska få fram bättre behandlingar mot högt blodtryck?
Stöd isåfall forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
