Professorn varnar: Obehandlad sömnapné kan leda till hjärt-kärlsjukdom
Upprepade andningsuppehåll under sömn – eller sömnapné – är en svensk folksjukdom. Forskare uppskattar att 3–400 000 svenskar lider av sömnapné som är kliniskt relevant. Med det menas personer som riskerar sjukdomar eller problem i vardagen till följd av sin sömnapné.
Eva Lindberg är lungläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet och forskar i området.
Hon berättar att det går att dela in riskerna i två grupper. Den ena är att den som lider av sömnapné får besvär i vardagen.
– Man blir trött på dagarna, får sämre livskvalitet och har högre risk för att drabbas av olycksfall, till exempel på arbetsplatsen eller i trafiken.
Det andra är att forskningen visar att obehandlad sömnapné på längre sikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Det ökar risken för högt blodtryck. Även när det gäller stroke ses en tydlig riskökning.
Den som remitteras till en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för problem med snarkning i kombination med trötthet på dagen.
Sömnapné beror på att det är för trångt i övre delen av luftvägarna. Det hindrar att luften inte kommer ner i lungorna.
– Blodet får lägre syrehalt. Kroppen motverkar detta genom att väcka sig själv och öppna upp svalget. Men det får följder: Både puls och blodtryck varierar stort under natten och kroppen får inte den vila den behöver.
– Vi har gjort studier där vi mätt blodtrycket under ett helt dygn. Och för patienter med allvarlig sömnapné är blodtrycket högre nattetid än dagtid.
Dubbelt så vanligt bland män
Vem som helst kan drabbas av sömnapné. I Sverige är ungefär 60 procent överviktiga.
– Det innebär att 40 procent är normalviktiga. Och riskerna med sömnapné är större ju yngre man är.
– Vi ser också att det är dubbelt så vanligt bland män, men att det oftare är kvinnor som är odiagnostiserade.
Besvären kan behandlas effektivt med CPAP, det vill säga en mask som är ansluten till en luftkompressor, som skapar ett övertryck i luftvägarna när man sover.
– Vi kan också sätta in behandling med bettskena som öppnar upp svalget på patienten.
Eva Lindbergs forskningsgrupp studerar i första hand långtidsutveckling av sömnapné och hur det påverkar risken för att utveckla andra sjukdomar, i första hand hjärt-kärl-sjukdomar.
– Vi gör befolkningsstudier. Sömnapné är ofta odiagnostiserad. Vi behöver därför mer kunskap om hos vilka grupper sömnapné är skadlig, samt vilken typ av sömnapné som får negativa konsekvenser över tid.
“Rör oss i rätt riktning”
Hjärt-Lungfondens stöd är en förutsättning för att ha råd med forskningen.
– Vår forskning går ut på att bättre kunna identifiera de som kan få följdsjukdomar. Det är ett stort arbete och vi ligger några decennier efter blodtrycksforskningen till exempel. Men vi rör oss i rätt riktning.
Pengar är den begränsande faktorn, enligt Eva Lindberg.
– Det finns fantastiska tekniska möjligheter idag för att förstå hur sömnapné påverkar kroppen, men det är förknippat höga kostnader. Ju mer pengar man har desto fler kan man anställa och desto snabbare går forskningen framåt.
– Vi är oerhört tacksamma för alla som har bidragit till forskningen. Varje gåva är värdefull, både stor och liten. Utan Hjärt-Lungfonden hade vi inte kommit så långt som vi gjort. Men det finns fortfarande mycket att göra.
Vill du att den som har sömnapné ska slippa drabbas av hjärt-kärlsjukdom?
Stöd i så fall forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.