– Behandlingarna som finns i dag för hjärtinfarkt och stroke är inriktade på att minska riskfaktorerna, men vi har hittills inte haft några läkemedel som behandlar själva sjukdomen. För att komma vidare måste sjukdomsprocessen i kärlväggen behandlas och nu är vi först i världen med att utveckla en behandling som gör just det, berättar Jan Nilsson, professor i experimentell hjärt-kärlforskning och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Tillsammans med sina kollegor forskar Jan Nilsson på åderförkalkning och dess bakomliggande mekanismer, vilket är ett viktigt forskningsområde. Varje år drabbas tiotusentals människor i Sverige av hjärtinfarkt eller stroke på grund av åderförkalkning.

– Många människor drabbas av hjärtinfarkt eller stroke trots att de behandlas med befintliga läkemedel. Och alldeles för många dör.

Nilsson och hans forskarteam arbetar utifrån en teori om att det finns naturligt förekommande antikroppar som har ett slags städande funktion i kärlen. Baserat på det har man utvecklat en antikropp som kan känna igen det onda kolesterolet som sitter i kärlväggen och helt enkelt ”städa” bort det.

– Nu har vi provat det på människor och det verkar fungera väldigt bra. Vår studie visar att den nya behandlingen minskade risken för att dö i hjärtinfarkt med 50 procent hos dem som hade en hög grad av inflammation i kärlen, förklarar Jan Nilsson.

Är i Los Angeles

Upptäckten kan få en oerhört stor betydelse när det gäller behandlingen av hjärtpatienter och även internationellt har den väckt stort intresse. För närvarande befinner sig Jan Nilsson i Los Angeles för att fortsätta arbetet med att ta fram en medicin baserad på denna upptäckt och samma dag som vi intervjuar honom har genombrottet presenterats i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift.

Rent konkret, vad betyder det här för gemene man i Sverige?

– Det vi hoppas på är att kunna ge den här typen av behandling till människor som är i riskzonen. För personer som redan har drabbats av hjärtinfarkt, skulle vi drastiskt kunna minska risken att drabbas av en ny infarkt. Jag tror också att personer med diabetes kan få nytta av en sådan här behandling i framtiden.

Vad skulle du säga att Hjärt-Lungfondens arbete har inneburit för ditt arbete?

– För det här projektet och utvecklingen av den här antikroppen har Hjärt-Lungfonden varit helt avgörande. De har stöttat projektet från start. Resultatet vi har är dock från en liten pilotstudie och vi behöver nu gå vidare för att få resultaten bekräftade i större studier. Bara då kan vi utveckla en behandling som kan fungera på ett stort antal patienter, så vi forskare hoppas verkligen på fortsatt stöd.