“De nya skattereglerna kommer att gynna många delägare”

– En efterlängtad förändring är att det kommer bli lättare för entreprenörsbolag att hålla kvar nyckelpersoner, säger Gabriella Jonsson.
Med tanke på att 470 000 svenskar och nästan lika många företag omfattas av de så kallade 3:12-reglerna för fåmansföretag är det inte så konstigt att förändringar i dem väcker uppmärksamhet och förväntningar. Lägg därtill att reglerna ofta upplevs som snåriga, och har väckt debatt eftersom de skapar skillnader – som kan uppfattas som orättvisa – i hur utdelningar och kapitalvinster beskattas för olika aktieägare i fåmansföretag.
Det fanns alltså en stor dos nyfikenhet kring den utredning som presenterades i juni år med syftet att föreslå nya skatteregler för ägare till fåmansföretag. Särskilt eftersom namnet på utredningen var Förenkla och förbättra!

Kommer att gynna många delägare
Julia Hassel och Gabriella Jonsson – som båda är skattejurister på Ålandsbanken och bland annat vägleder Private Banking-kunder i skattefrågor – beskriver väntan på den nästan 800 sidor långa utredningen lite som väntan på julafton.
– Förväntningarna var höga – både hos oss och ute på stan. Men det var också med en skräckblandad förtjusning vi öppnade utredningen. Vi är ju väl insatta i nuvarande lagstiftning som berör fåmansföretag. Skulle alla skattejurister behöva skolas om nu, undrade man, säger Julia Hassel när hon tar emot på Ålandsbankens kontor vid Stureplan i Stockholm, och fortsätter:
– Men så blev det inte. Det var ju samma regelverk och samma tänk, men med vissa, främst tekniska bitar som är på förslag att ändras.
Förslaget, som nu är skickat på remiss och tidigast träder i kraft den 1 januari 2026, kommer dock att gynna många delägare, bedömer Julia Hassel och Gabriella Jonsson.
– En efterlängtad förändring är att det troligen kommer bli lättare för entreprenörsbolag att hålla kvar nyckelpersoner med tanke på att förslaget gör det mer attraktivt skattemässigt för dessa, säger Gabriella Jonsson.
En annan större förändring handlar om att takbeloppet för kapitalvinst och utdelning (ca 7,6 respektive 6,8 miljoner kr år 2024) slås ihop till ett gemensamt takbelopp. Förslaget innebär att en mindre andel av utdelningar och kapitalvinster kommer tjänstebeskattas givet att man håller sig inom vissa tidsramar.
– Förslaget är en stor förändring och förbättring – kanske den största för våra kunder. Många entreprenörer har ju en förmögenhet som är “låst” i bolaget. Med det sagt möjliggör förslaget rörelse av den här typen av kapital på ett annat sätt, säger Julia Hassel och tillägger att även den kortade trädaperioden i förslaget bidrar till detta.
Några föreslagna förändringar
- Ett nytt gemensamt sätt beräkna gränsbeloppet som gäller alla andelsägare i fåmansföretag
- Schablonbeloppet höjs från 2,75 inkomstbasbelopp till 4 inkomstbasbelopp
- 4-procentspärren slopas, vilket innebär alla delägare med egen lön kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet
- Löneuttagskravet slopas och istället införs ett schablonbaserat löneavdrag
- Gemensamt takbelopp för kapitalvinst och utdelning införs
- Ändrad definition av närstående. Nytt är att syskonkretsen, under vissa omständigheter, inte ska betraktas som närstående.
- Trädaperioden sänks från 5 till 4 år

Just att få kapital i rörelse är en viktig funktion hos de så kallade 3:12-reglerna, menar Julia Hassel och Gabriella Jonsson. Förslag som förbättrar rörelse av kapital är i deras mening gynnsamma för hela landet.
– Sverige är ett entreprenörsland och fåmansföretagen skapar väldigt många arbetstillfällen. Då gäller det att ha ett system som är förutsägbart och främjar företagande och som inte innebär att man behöver ha stora investerare i ryggen, säger Julia Hassel.
Utredningens förslag väntas träda i kraft den 1 januari 2026. Men hur ska man som företagare agera nu?
– Jag tycker att man ska sitta lugnt i båten och inte göra några förhastade ändringar. Förslaget är fortfarande ute på remiss – och man ska komma ihåg att reglerna som utgångspunkt inte gäller retroaktivt, utan bara från den stund de träder i kraft och framåt. Man behöver inte agera på förslaget, men däremot om man har planerat att strukturera om sitt ägande bör man noggrannare följa vad som händer kring förslaget och vad det kan innebära för var och en, säger Julia Hassel.
– Även om beräkningsreglerna till viss del förenklas kommer många fortfarande behöva rådgivning i tolkningsfrågor: Är aktierna kvalificerade? När upphör aktierna att vara det? Har vi utomstående ägare? Och så vidare, säger Gabriella Jonsson.
Gillar att spänna de skatterättsliga musklerna
De pluggade båda två juristprogrammet i Örebro, men inte samtidigt, och tycker båda att det entreprenöriella i den här typen av ägarledda företag är spännande. Liksom företagsformens blandning mellan hjärna och hjärta.
– Våra kunder är framförallt entreprenörer. De är duktiga företagare som ofta har skapat värden. Och det är här deras engagemang ligger, snarare än i skattereglerna specifikt. Det är där som vi kommer in och kan göra skillnad, säger Gabriella Jonsson och fortsätter:
– I företag som är ägarledda får man mycket inblick i entreprenörskapet och får komma närmare inpå företaget än om man jobbar med exempelvis börsbolag. Det blir inte bara tekniska frågor, utan också väldigt mycket hjärta, eftersom det ofta handlar om ägarnas livsprojekt.
Vilken fråga från kunderna tycker ni personligen är den mest intressanta att få?
– Omstruktureringsfrågor som rör sig i både bolagssektorn samt i ägarkretsen. Det väcker frågor som täcker hela skattespektrat. Dels hela det så kallade 3:12-regelverket, men det finns ju också många andra regler i svensk och internationell skatterätt att ta hänsyn till här, säger Julia Hassel.
– Men även generationsskiften är intressanta. Då vill man självklart att det ska bli så bra som möjligt för alla parter – samtidigt som det ofta är mycket känslor inblandat, säger Gabriella Jonsson.
En annan intressant aspekt av jobbet, konstaterar båda två, är att det ger en möjlighet att sätta fingret på näringslivets puls. Samhälleliga trender märks tydligt i deras arbetsflöde.
– På ett sätt blir vi som ett lackmuspapper över vad som händer i näringslivet. För några år sedan gick transaktionsmarknaden på högvarv. Och ett tag handlade det mycket om att starta eller förvärva padelhallar. Det var verkligen en boom. Nu har både transaktionsmarknaden och trycket kring padel mattats av och istället är det nya trender vi ser, säger Julia Hassel.
Om Ålandsbanken Private Banking
Ålandsbanken levererar den stora bankens tjänsteutbud med den lilla bankens omtanke och förnuft – och har över 100 års erfarenhet av att hjälpa entreprenörer, företagare och personer med större förmögenheter.
Private Banking passar den som är i behov av hjälp med komplexa affärer och strukturer, till exempel fastighetspaketeringar, bolagsstrukturer, finansiering, försäkringslösningar, utlandsflytt samt kapitalförvaltning. (Minst 10 mkr i förvaltning).
Premium Banking passar den som är ute efter en sund helhetslösning för privatpersoner och företagare där ett erfaret team hjälper till med alla delar i ekonomin. (Minst 1 mkr i förvaltning).
Ålandsbanken har kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg.
EXTERN LÄNK: Boka ett kostnadsfritt möte med våra erfarna rådgivare idag