Klipp från Science Week: Svenska försvarsbolag växer nu rejält, konstaterar Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Men mycket arbete återstår att göra för att sektorn ska nå sin fulla potential.

Så kan försvaret snabbare ta tillvara på civila innovationer

Historiskt har det ofta varit militären som legat längst fram i teknikutvecklingen, med lösningar som sedan spridits till civila marknader. Två välkända exempel från USA är internet, som ursprungligen utvecklades som ARPANET på 1960-talet, och GPS som togs fram för militär navigering, men som idag är en självklarhet i allt från mobiltelefoner till transporter.

Nu är det tvärtom. Snabbfotade civila bolag utvecklar innovationer som i många fall skulle kunna hjälpa försvaret. Problemet är att mycket av den teknik som skulle kunna användas i militärt syfte aldrig når den svenska Försvarsmakten, menar Catharina Sandberg.

– När EU satsar pengar på innovation tolkar Sverige regelverken hårdare än andra länder. Och de medel som trots allt finns för försvarsområdet är nästan alltid utlysningsstyrda. Det gör att små bolag sällan får chans att leverera i den takt som krävs, säger hon.

Men det handlar inte bara om finansiering, utan själva upphandlingssystemet har också blivit en flaskhals, menar Robert Kingfors, vd för Södertälje Science Park.

– Det går inte att ha processer som tar tre år när vi vet att en drönare kan vara obsolet efter en månad. I Ukraina ser vi tydligt hur snabbt tekniken förändras. Vi måste våga tänka systeminnovation, annars riskerar vi att stå utan de innovationer vi faktiskt behöver, säger han.

Två kulturer som krockar

Samtidigt som Försvarsmakten har svårt att ta till sig nya innovationer är många startups omedvetna om att deras teknik skulle kunna göra skillnad i ett militärt sammanhang. Här uppstår ett gap och det var för att överbrygga det som Lead i vintras drog igång det nya nationella acceleratorprogrammet (ett stödprogram för nya företag eller idéer där deltagarna får hjälp att utvecklas och växa snabbare) för civil-militära innovationer, som var en gemensam satsning av Vinnova och Försvarsmakten.

– Vår uppgift var att skapa en neutral arena där de här världarna kunde mötas. Startups fick en chans att förstå försvarsmaktens behov, och försvaret fick syn på vilken fantastisk teknik som faktiskt finns, säger Catharina Sandberg.

Programmet pågick i sex månader och kombinerade affärscoaching med workshops och föreläsningar.

– Syftet var att bolagen snabbt skulle kunna testa, anpassa och kommersialisera sin teknik, förklarar hon.

Catharina Sandberg, vd för inkubatorn Lead.
Foto: Fotograf Engström

”Vi har blivit ett namn inom försvarsindustrin”

Synclair Vision är ett av bolagen som deltog i programmet. Företaget bildades 2022 och deras grundidé var en AI-baserad lösning för bättre lägesuppfattning genom att kombinera vidvinkelkameror med en AI som kunde analysera hela synfältet. Tanken var att skapa en ”sekundär övervakare” som kunde se i alla riktningar samtidigt.

– Från början riktade vi in oss på civila tillämpningar och då framförallt sök- och räddningsinsatser och bredare övervakning. Men det var svårt att hitta en marknad, säger Carl Wikström, medgrundare och vd.

I början av 2024 fick bolaget stöd från Vinnova för att bygga en första demonstrator. Då började de även arbeta med hårdvara och i slutet av förra sommaren hade de tagit fram ett första kamerasystem som gick att montera på en drönare. När projektet tog slut riskerade de att behöva lägga ner företaget om de inte hittade nya pengar.

– Det var då vi bestämde oss för att söka till det civil-militära acceleratorprogrammet. Alla drönarbolag riktar sig ändå mot försvarsindustrin, så vi tänkte att det är bäst att vi hänger med, säger Carl Wikström.

Genom programmet fick de möjlighet att möta aktörer inom försvarsområdet och förstå deras behov. De fick också åka till Ukraina.

– Vi lärde oss massor, särskilt på drönarsidan. I Ukraina testas nya lösningar dagligen och utvecklingen drivs av AI och autonomi. Vi såg direkt att våra kamerasystem hade en naturlig plats på slagfältet, säger han.

För Synclair Vision blev acceleratorprogrammet helt avgörande för att kunna överleva och ta nästa steg. Det var via det som de bland annat kom i kontakt med Combitech, ett av bolagen i Saab-koncernen, som vill använda deras unika vidvinkelkameror.

– Idag är vi ett namn inom försvarsindustrin. Det hade aldrig hänt utan programmet, säger Carl Wikström.

Små öar eller en gemensam kraft?

Synclair Vision är ett exempel på vad som kan hända när små bolag får rätt förutsättningar, menar Catharina Sandberg. Frågan är hur Sverige kan skapa en struktur där fler företag får samma chans.

– Risken är att vi fastnar i många parallella initiativ i stället för att samla kraften nationellt. Det blir små öar i stället för en gemensam helhet. Som exempel bygger FMV nu en egen databas över innovativa bolag, medan Ignite Sweden redan har tusentals startups i sitt register. Myndigheterna borde använda de strukturer vi har och låta oss bidra. Vi kan det här, säger hon.

– Runt 60 inkubatorer och science parks finns spridda över landet, och vi har alla olika spetskompetenser. Tillsammans täcker vi in hela spektrumet av innovation och kan bli en motor för både civila och militära tillämpningar, säger Robert Kingfors.

Arenan där man kan mötas

Ett av hindren idag är att försvaret ofta tvekar inför att kommunicera sina behov av rädsla för att avslöja känslig information, samtidigt som många startups drar sig för att tala öppet om sin teknik. Hos inkubatorer och science parks kan försvar, myndigheter, startups och industrin mötas utan att det blir vare sig för byråkratiskt eller för hemligt, förklarar Catharina Sandberg.

– I våra miljöer finns inga dumma frågor. Vi är vana att hantera problem och möten mellan olika bolag och människor, säger hon och fortsätter:

– Sverige har alla pusselbitar, men vi måste klara av att lägga pusslet. Det som saknas är smörjmedlet, det vill säga en nationell struktur som binder ihop ekosystemet.