Klipp från Science Week: Om vi ser uttjänta kläder som en resurs istället för avfall kan de bli till nya produkter, vilket både skapar fler jobb och gynnar miljön, konstaterar Birgitta Losman, Hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås.

Textilbergen växer – så skapas innovationer av avfall

Redan 2022 började Telge Återvinning att samla in textilier enligt det sätt som lagstiftningen idag föreskriver. Därför var det ingen överraskning för bolaget att volymerna ökade nationellt när den nya lagen började gälla vid årsskiftet.

För Telge låg mängden textil tidigare på runt 200 ton per år – idag handlar det om cirka 600 ton. För att möta utvecklingen hade bolaget byggt en försorteringsanläggning.

– Eftersom vi måste ta hand om all textil är det mycket som saknar andrahandsvärde. Därför har vi erfarna värderare som sorterar ut det som kan säljas vidare, säger Vesa Hiltula, vd för Telge Återvinning.

Kollektion av loopade arbetskläder, framtagna av Science Park Borås med hjälp av designern Stina Randestad för Way Out West 2022. Foto: Daniela Ferro

Ökade volymer pressar systemet

För många andra aktörer i branschen innebär de växande textilbergen en stor utmaning. Tidigare kunde svenska organisationer och kommuner sälja sina insamlade kläder till internationella sorteringsanläggningar och få betalt per kilo. Men i takt med att volymerna har ökat har andelen textilier som går att sälja minskat – och mängden osäljbara plagg vuxit. Kostnaden för varje plagg som sorteras ut till försäljning har därför också stigit, vilket gör sorteringen allt dyrare.

– Resultatet är att vissa insamlande aktörer får betala för att bli av med textilier, samtidigt som sorteringsanläggningarna själva pressas så hårt ekonomiskt att de har tvingats till rekonstruktion eller till och med konkurs. Det är en bransch i kris, men också en bransch i omställning, säger Vesa Hiltula.

Det är här Telge Återvinning sticker ut. Genom att starta textilinsamlingen tidigt har bolaget fått ett försprång och utvecklat effektiva arbetssätt. Tack vare försorteringen är kvaliteten på inflödet så pass bra att 50–60 procent kan återbrukas. På textilier från andra aktörer ligger siffran snarare på runt 30 procent.

– När vi jämför oss med andra ser vi hur viktigt det är hur man hanterar orginalflödet av textil. Vi vill inte att någon annan aktör sorterar ut textilier av hög kvalitet innan de kommer till oss. Orginalflödet måste vara intakt så att det finns guldkorn kvar.

Innovativa användningsområden

En del av de textilier som Telge Återvinning samlar in som inte går att sälja vidare blir till trasor till industrin. Resten går till energiåtervinning.

– Att ta hand om det som idag saknar värde är nästa stora utmaning. Därför samarbetar vi med innovativa bolag som utvecklar lösningar för att förädla textil på nya sätt.

Ett exempel är CelluCircle, som med hjälp av en kemisk process kan bryta ner textil till en spinnbar tråd och plastpellets. En annan aktör är Swestep, som utvecklar en metod för att omvandla textil till biodrivmedel.

– Vi kan garantera innovatörerna tillgång på textilier. Då slipper de att oroa sig för volymen och kan fokusera på att utveckla tekniken, berättar Vesa Hiltula.

Nya sätt att designa

Men det finns också andra sätt att minska textilbergen. Om kläder från början konstrueras för att kunna lagas, plockas isär och återvinnas blir hela systemet mer hållbart.

– En skjorta slängs ofta för att kragen är sliten. Om den var designad för att enkelt kunna bytas ut hade plagget kunna leva flera år till, säger Erik Bresky, vd på Science Park Borås.

På samma sätt kan man designa material så att de lätt går att separera vid återvinning. Idag är det ofta svårt eftersom många plagg består av blandmaterial.

– En väg framåt kan vara att tänka mer modulärt, det vill säga att sy ihop olika material istället för att blanda dem i samma fiber, vilket gör separationen enklare, förklarar han.

F/ACT Movement, ett initiativ framtaget av Science Park Borås och Göteborgsregionen som handlar om att inspirera konsumenter att göra hållbara modeval. Bild från ”Slow Fashion i Nordstan”. Foto: Vasilios Bartziokas

Producenterna får ta ansvar

Erik Bresky beskriver den utveckling som sker inom mode- och textilindustrin som ett systemskifte.

– Tidigare byggde affärsmodellerna på att producera nytt och sälja nytt. Nu växer affärer fram inom återbruk, reparation och återvinning, säger han och fortsätter:

– Att EU har beslutat att införa ett producentansvar för textil gör det såklart ännu mer intressant för branschen att utveckla modeller som bygger på cirkularitet. Där blir AI och digitala lösningar en möjliggörare för att det ska fungera i stor skala.

Förnya plagg med AI

En sådan lösning är så kallade remake-maskiner. Med hjälp av AI kan de identifiera fel på plagg, exempelvis en fläck på en blus, och automatiskt föreslå olika sätt att förnya den på. Konsumenten kan sedan välja mellan olika alternativ till olika priser.

– På det viset kan man skapa helt nya värdenätverk. Modeföretag behöver plötsligt samarbeta med nya underleverantörer för att kunna erbjuda reparation och remake som en del av sitt sortiment.

Digitala garderober är ett annat exempel. Genom att registrera vilka plagg man äger går det att hålla koll på hur ofta de används. Om exempelvis en tröja inte har använts på tre månader kan systemet föreslå att sälja den vidare – och till och med visa till vilket pris liknande plagg säljs till online.

– Många står framför en överfull garderob och upplever ändå inte att de har något att ta på sig. Med hjälp av tekniken kan vi synliggöra överflödet och skapa nya affärer, säger Erik Bresky.

Försorteringsanläggningen från Telge återvinnings miljö.
Foto: Vasilios Bartziokas

”Vi måste förändra hur vi konsumerar kläder”

Men teknik och nya affärsmodeller räcker inte i sig, utan konsumenterna måste också ändra sitt beteende, menar Erik Bresky. Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller själva konsumtionen av second hand.

– Vi konsumerar nytillverkade kläder som om vi vore en befolkning på 30-40 miljoner. Det är såklart ohållbart. Ska vi lyckas med den här omställningen måste både producenter och konsumenter tänka nytt, säger han.

En ny infrastruktur för textil

Även om utmaningarna framåt är stora menar både Erik Bresky och Vesa Hiltula att möjligheterna är ännu större.

– Vi behöver fler anläggningar som vår i Sverige för att klara framtidens textilflöden. Kan vi visa att det funkar här i Södertälje kan det också skalas upp på fler håll, säger Vesa Hiltula.

– Jag tror att vi kommer att se en helt ny infrastruktur för textil inom tio år, med återvunna fibrer, uthyrning, reparationer och uppgraderingar som en naturlig del av vardagen. Det blir det nya normala, säger Erik Bresky.