Klipp från Science Week: Ökad konkurrenskraft, oberoende av andra länders fossila bränslen och klimatnytta. Det är några argument för svensk koldioxidinfångning, menar Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk och Carl-Michael Strauss, chef för enheten Näringsliv vid Energimyndigheten.
Grön teknik i frontlinjen: Koldioxid blir resurs när industrin ställer om
– Nya användningsområden växer fram hela tiden, säger vd:n Robert Tingvall.
För att Sverige ska nå klimatmålen till 2045 krävs inte bara minskade utsläpp, utan också negativa utsläpp. Så kallad bio-CCS, där koldioxid från biobränslen fångas in och lagras permanent, lyfts fram som en av de mest lovande teknikerna.
– Om Sverige ska nå netto noll är anläggningar som vår helt avgörande. Vi kan bli en av aktörerna som sätter fart på den här marknaden, säger Robert Tingvall, vd för Söderenergi.
Nya användningsområden
Vid Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje ska koldioxid från förbränning av biobränslen avskiljas, förvätskas och antingen lagras under markytan eller användas i industriprocesser. När anläggningen tas i drift är målet att nå en kapacitet på 500 000 ton per år.
– När vi startade projektet var slutlagring det enda alternativet. Nu växer nya användningsområden fram hela tiden, vilket ger oss fler intäktsströmmar, säger Robert Tingvall och fortsätter:
– Exempelvis undersöker byggindustrin hur koldioxid kan användas i materialframställning och energibolag ser möjligheter att producera e-bränslen som metan och metanol för fartyg och flyg.
Det här är Science Week
- Science Week är ett av Sveriges största forum för innovation och hållbar utveckling
- Eventet samlar över 200 talare, 70 programpunkter och 40 arrangörer under tre dagar
- Här möts entreprenörer, forskare, industriledare och politiker för att diskutera framtidens innovationspolitik, hållbarhet och tillväxt
- Arrangörer är Södertälje Science Park, SISP, Södertälje kommun, AstraZeneca, Scania, Region Stockholm och KTH, tillsammans med ett 40-tal medarrangörer.
- Årets evenemang ägde rum i Södertälje den 7–9 oktober 2025
Läs mer och se alla sändningar från eventet – besök sw-sir.se
En industristad i framkant
Med egen hamn, järnvägsanslutning och närhet till vägnätet har Södertälje förutsättningar att fortsätta växa som en industristad i framkant. Här spelar Söderenergi, som redan har en av Sveriges största anläggningar för bioenergi, en central roll. Fjärrvärmen bidrar både med värme och lokalproducerad el, och kan bli en bas för ett större energikluster.
– Att vi har en kaj och kan skeppa ut koldioxiden med båt är en enorm fördel. Det gör att vi kan nå lagringsplatser i Nordsjön och industrier som vill använda koldioxiden som råvara.
I anslutning till Igelstaverket finns också ytor för nya etableringar. Här skulle man kunna utveckla storskaliga lösningar för exempelvis energilagring, förklarar Robert Tingvall.
– Söderenergi kan bli ett nav där olika tekniker möts. Vi har inte muskler att göra allt själva, men tillsammans med andra kan vi bygga något som är större än summan av delarna.
Bio-CCS
Bio-CCS står för ”biogenic carbon capture and storage”, alltså biogen koldioxidavskiljning och lagring. Det innebär att koldioxid som bildas vid förbränning av biobränslen fångas in och lagras permanent under marken. Eftersom koldioxiden kommer från förnybara källor kan tekniken ge negativa utsläpp, det vill säga ta bort koldioxid från atmosfären. Bio-CCS ses som en viktig metod för att nå klimatmålen och bromsa den globala uppvärmningen.
AstraZeneca först ut
Ett viktigt steg togs i augusti när Söderenergi tecknade ett avtal med AstraZeneca. Läkemedelsbolaget, som har starka rötter i Södertälje och har en av världens största tillverkningsenheter för läkemedel i staden, har reserverat de allra första negativa utsläppen från den planerade anläggningen.
– Vi är glada och stolta över att de första negativa utsläppen från vår anläggning hamnar hos AstraZeneca. Avtalet visar på ett förtroende för vårt bio-CCS-projekt och bidrar till att bygga upp industrin kring grön koldioxid, säger Robert Tingvall?
Jerry Johansson, som är Head of Engineering AstraZeneca Södertälje, lyfter fram att satsningen är en del av läkemedelsbolagets långsiktiga hållbarhetsstrategi.
– Avtalet med Söderenergi är ett viktigt komplement till klimatmålen om att halvera våra växthusgasutsläpp till 2030 och att minska dem med 90 procent till 2045 i hela värdekedjan, säger han.
En illustration av Igelstaverket och den nya bio-CCS-anläggningen.
Foto: Liljewall arkitekter
”Allt måste falla på plats samtidigt”
Även om Söderenergis bio-CCS-projekt går framåt återstår viktiga frågor att lösa, konstaterar Robert Tingvall. Tekniken för avskiljning och förvätskning är på plats, men de kommersiella förutsättningarna måste bli tydligare. Det gäller bland annat hur negativa utsläpp ska räknas, certifieras och prissättas. En annan fråga är behovet av att teckna långsiktiga avtal med både lagringsaktörer och kunder.
– Vår största utmaning är att allt ska falla på plats samtidigt. Om någon del halkar efter påverkas helheten. Men vi ser att projektet utvecklas väl och vi är trygga i att vi kan leverera, säger han.
Behov av samsyn och långsiktighet
På Science Week x Sveriges Innovationsriksdag arrangerade Söderenergi ett seminarium om den gröna koldioxiden. Robert Tingvall hoppas att fler ska få upp ögonen för vad koldioxidinfångning faktiskt innebär och vilka möjligheter det innebär för energi och klimat.
– Jag ser fram emot att ta del av andra aktörers perspektiv och krav – och att få höra hur politikerna ser på frågan idag. För några år sedan diskuterades de här satsningarna mer på politisk nivå, men nu har det geopolitiska läget tagit över, säger han och tillägger:
– Frågan är fortfarande lika viktig, och vi som jobbar i långa cykler måste våga lyfta blicken och tänka långsiktigt.
