Framgångsrecept för industrin kommer till Stockholm

90 procent av Sveriges små– och medelstora industribolag har ett utvecklingsbehov i närtid, enligt en färsk rapport. Nu ska Stockholmsregionens små– och medelstora tillverkande bolag kraftsamla genom ett industriellt utvecklingscentrum, IUC.
– Det är inte rocket science: bolag som systematiskt jobbar med ständiga förbättringar går framåt, säger Thomas Nilsson, vd för IUC Sverige.

Det är sällan Stockholm benämns som en industriregion, även om det räknat till antalet anställda faktiskt är landets näst största. I regionen finns över 1 000 arbetsplatser som på ett eller annat sätt tillverkar något – alltifrån små detaljer på mycket hög nivå, hela vägen upp till lastbilar.

Nu tar Södertälje Science Park initiativet till att starta ett industriellt utvecklingscentrum, IUC, för Stockholm. Under 2024 genomförs en pilot tillsammans med bland annat IF Metall.

– Att tillverkande bolag samlas i ett IUC för att i tät dialog skapa synergier kring utvecklings- och kompetensbehov har visat sig vara framgångsrikt i övriga Sverige. Nu tar vi det till Stockholm, säger Robert Kingfors, vd för Södertälje Science Park.

I grunden är ett IUC en sammanslutning av små– och medelstora industribolag med gemensamma behov. I nätverket finns över 2 300 delägare och inom IUC Sverige totalt drygt 280 medarbetare. I Sverige finns idag 20 regionala IUC-bolag från Luleå till Malmö som ägs av medlemsföretagen. Bolaget i Stockholm kommer alltså att öka antalet till 21 – och fylla en vit fläck på IUC-kartan.

– Vi kommer att gå in med stora öron och liten mun för att se vilka behov som finns. Arbetet är påbörjat. Jag har stora förhoppningar att vi ska kunna göra skillnad för de tillverkande bolagen i Stockholm.

Robert Kingfors, vd för Södertälje Science Park.

Ska möta stora utvecklingsbehov

Enligt en färsk rapport från IUC Sverige, som bygger på intervjuer med 500 små– och medelstora industribolag runtom i landet, har 90 procent av företagen ett utvecklingsbehov nu, eller inom 1-2 år. Behovet är särskilt stort inom bland annat kompetensförsörjning, resurseffektiv produktion och hållbarhet. Men till listan kan även läggas cybersäkerhet, elektrifiering och digitalisering.

– Idag är det upp till varje enskild småföretagare i Stockholm att hålla sig ajour med den senaste tekniken och allt som sker i omvärlden. Det blir övermäktigt. Med ett IUC-bolag blir det lättare. säger Arturo Vasquez, som är arbetsmarknadsansvarig ombudsman på IF Metall och satt i styrelsen för IUC Sverige under sju år.

De stora bolagen har oftast redan förmågan att möta upp omvärldsförändringarna, konstaterar han.

– Men små och medelstora bolag har inte samma resurser. De kan behöva hjälp med det som behöver ske på arbetsplatsnivå för att bolaget ska hänga med i utvecklingen: att utveckla verksamheten, produkten, maskinparken – och höja kompetensen hos medarbetare. Vi ser att när industrin frodas kan fler få trygga anställningar.

Genom ett IUC får medlemmarna tillgång till den kunskap som har upparbetats i nätverket – såväl misstagen som har begåtts och det som har fungerat bra, menar Arturo Vasquez.

Ett IUC-bolag ger också en möjlighet att samlas kring viktiga frågor och tala med en röst. Inte minst när det gäller att föra fram till regionen och myndigheter vilket stöd och vilka insatser som behövs för att bolagen ska hänga med i utvecklingen och stärka konkurrenskraften.

– Stockholm är en industristad, men ibland är det som att beslutsfattarna inte förstår det. Det behöver tas fram konkreta lösningar och paket för att stödja industrierna. Det finns till exempel företag som vill expandera, men som inte hittar mark. På samma sätt är det viktigt att se till att energiförsörjningen är dimensionerad för att skapa förutsättningar för att industrier ska kunna expandera, och dessutom locka nya etableringar, säger Arturo Vasquez.

Arturo Vasquez, arbetsmarknadsansvarig ombudsman på IF Metall.

Stärker lönsamheten och konkurrenskraften

Vilka fokusområden ett IUC-bolag har varierar från region till region beroende på behovet, konstaterar Thomas Nilsson, som är vd på IUC Sverige.

– Men det är inte rocket science: bolag som systematiskt jobbar med ständiga förbättringar går framåt, säger han.

Samtidigt stärker ett IUC-bolag inte bara de mindre bolagen i en region, framhåller han.

– Vår ledstjärna är att både nationellt och regionalt stärka lönsamheten och konkurrenskraften för små och medelstora bolag. I förlängningen gynnar det även de större bolagen, för de är ju beroende av en stark småbolagsindustri. Önskvärt vore dock att vi kunde arbeta än mer med hela värdekedjorna för att bidra till omställningen. Regelverket i utvecklingsprojekten sätter tyvärr ofta stopp för detta, säger han.

Södertälje stad.

Hur får medlemsbolagen hjälp?

– Säg att ett mindre bolag vill ställa om till en mer resurseffektiv produktion. Då gör vi fördjupningsstudier och rapporterar resultaten till ledningsgruppen. Sedan är vi behjälpliga med att sätta upp en förbättringsplan på oftast 6-18 månader. Efter det gör vi coachande insatser, eller det vi kallar för hjälp till självhjälp.

Som ett exempel på en bredare insats lyfter han fram Robotlyftet – ett nationellt program där IUC Sverige var ansvarig huvudman med finansiering från Tillväxtverket. Satsningen på 68 miljoner kronor syftade till att ge möjligheter till ökad automatisering för svenska små och medelstora industriföretag. I Robotlyftet ingick allt från kostnadsfria förutsättningsstudier till möjlighet att få medfinansiering av automatiseringsprojekt. Totalt beviljades 214 företag en automationscheck, 512 företag genomförde förutsättningsstudier och 1 300 företag intervjuades.

– Robotlyftet var extremt framgångsrikt. Men i Stockholm fanns ingen IUC-nod, så regionen fick inte ta del av allt. Nu hittade vi en lösning ändå för att göra vissa insatser. Men därför tycker jag att det är bra att vi nu har en part i Stockholm. Min absoluta övertygelse är att det här kommer att bli framgångsrikt.

Samtidigt efterlyser Thomas Nilsson ett långsiktigt svenskt industriprogram för att bibehålla och stärka konkurrenskraften.

– Potentialen är enorm. Utvecklingsbehoven i företagen är av bred karaktär och vi måste kunna möta företagen där de är idag för att kunna ta nästa steg i sin utvecklingstrappa, säger han.