Så utbildas arbetskraften som företagen skriker efter: “Behöver växa ännu mer”

Nästan 13 miljarder tabletter tillverkas varje år vid AstraZenecas produktionsanläggning i Södertälje och distribueras sedan till över 100 marknader. Exporten på drygt 150 miljarder kronor gör AstraZeneca till ett av Sveriges viktigaste exportbolag.

På plats i Södertälje arbetar drygt 4 600 personer med att förvandla läkemedelsbolagets forskning från idé till färdig produkt. En av dessa är logistikkoordinatorn Viktor Löwstedt.

Hans uppgift är att ta emot och skicka vidare läkemedel till kunder över hela världen. Bland annat bokar han transporter via speditörer och ser till att dessa håller hög kvalitet.

Vägen till jobbet gick via en yrkesutbildning på Campus Telge, som ligger bara några kilometer från AstraZeneca i Södertälje. Viktor Löwstedt sökte den tvååriga logistikkursen efter att ha gjort värnplikten och fått blodad tand för yrket.

– Jag brukar ofta rekommendera kompisar, familj och andra att gå på yrkeshögskola. Om man är äldre, har familj, eller inte vill plugga så länge så är det perfekt att gå två år istället för tre eller fem år.

En av de största fördelarna med utbildningsformen ser han i möjligheten att knyta kontakter som kan bli användbara efter examen.

– Jag är supernöjd med hur det gick: att få in foten på AstraZeneca och få sommarjobb och spinna vidare därifrån.

Som arbetsgivare ser Viktor Ulfhielm, som är logistics manager på AstraZeneca, en annan stor fördel:

– Yrkeshögskolan erbjuder en kombination av praktiskt arbete med teoretiska och branschspecifika utbildningar, säger han.

Han konstaterar att AstraZeneca är en attraktiv arbetsgivare som får in många ansökningar, men att det ändå kan vara svårt att hitta rätt kompetens. Därför tycker han att det är viktigt att även utbildningarna följer med i den snabba utveckling som just nu sker.

– Vi ser en stor efterfrågan på utbildade logistiker och jag tror inte att trycket kommer att minska i framtiden, eftersom vi har ett ökat fokus på hållbarhet, digitalisering och kostnadseffektiva logistikflöden.

Snabbt växande intresse

Yrkeshögskolan inrättades som utbildningsform 2009. Därefter har intresset för utbildningsformen – som alltid innehåller en praktikdel, är öppen för alla med slutbetyg från gymnasiet, och vars innehåll tas fram i samarbete med företagen – vuxit rejält. Enligt SCB har antalet platser fördubblats till drygt 85 000 de senaste tio åren.

Det här uppsvinget har Oscar Tylstedt, som är resultatenhetschef för Campus Telge, Yrkeshögskolan i Södertälje, märkt av.

– De senaste åren har vi ökat antalet studerande med 30 procent och vi har en prognos som antyder att vi kan fördubbla antalet om allt går som planerat. Intresset ökar både hos företagen och bland studerande, säger han.

Hur ser framtiden ut för Sveriges yrkeshögskolor?

– Utbildningsformen behöver växa ännu mer. Behoven ökar i takt med den gröna omställningen, digitaliseringen och byggandet av ett hållbart samhälle.

På Campus Telge har många utbildningar en teknisk inriktning. Härifrån examineras bland annat produktionstekniker, säkerhetsingenjörer, underhållstekniker och kyl- och värmepumpstekniker.

– Det som händer i omvärlden och samhället påverkar arbetsmarknaden och kompetensbehoven, vilket i sin tur påverkar vår inriktning. En speciell egenskap hos yrkeshögskolan är att programmens innehåll alltid ska vara i linje med behovet av arbetskraft och kompetens.

Nära koppling till företagen

Överlag kan yrkesutbildningar över hela Sverige visa på fina siffror när det gäller andelen studenter som får ett relevant jobb efter examen. För utbildningar på Campus Telge är denna siffra 85 procent efter ett år.

– Det är till stor del på grund av att utbildningen innehåller LIA – lärande i arbetet – som inte bara är praktik, utan en kurs. Den förläggs hos företagen och ger de studerande yrkeserfarenhet och direktkontakt med branschen.

Det här nära samarbetet med branscherna ser han som en framgångsfaktor.

– Man kan säga att vi fyller en lucka. Det som lärs ut på yrkeshögskolan bygger framför allt på beprövad erfarenhet från företagen.

För de studerande innebär det här en stor fördel eftersom de kan vara trygga med att yrkesrollen efterfrågas, framhåller Oscar Tylstedt.

Vad får företagen?

– Ett snabbt sätt att kompetensförsörja. Yrkesutbildningar är väldigt flexibla och kan snabbt svara mot behov som uppstår eller förändras.

Ny utbildningsform på gång – försmak presenteras på Science Week

Elof Hansjons (S) är utbildningsnämndens ordförande i Södertälje kommun. På uppdrag av regeringen ska han föreslå en ny form av yrkesutbildning för vuxna. Utredningen presenteras i sin helhet i slutet av februari. Men redan på Science Week ges en försmak.

Han ser två huvudsakliga skäl till den snabba tillväxten för – och behovet av – yrkesutbildningar:

– Det ena är att arbetsmarknaden ropar efter yrkesutbildade. Det behövs fler personer i väldigt många branscher, inte minst industrin. Bland annat kräver batterifabrikernas expansion folk. Det leder i sin tur till följdinvesteringar i Borlänge och Södertälje.

Det andra skälet är att alldeles för få ungdomar väljer yrkesprogrammet på gymnasiet.

– Så har det sett ut i tio år och nu börjar vi se konsekvenserna.

Tanken är att fylla det här glappet med en ny yrkesutbildning på gymnasial nivå, för elever som har fyllt 20 år.

– Förslaget är att använda yrkeshögskolans modell, så gott det går, och erbjuda en utbildningsform som är arbetsmarknadsnära och har en stark koppling till arbetslivet.

Behovet växer med teknikutvecklingen

Behovet av yrkesutbildning tror Elof Hansjons kommer att fortsätta att öka på sikt.

– I grund och botten kommer det att krävas yrkesutbildade personer som tar hand om samhällsbärande yrken. Det finns ibland en föreställning om att många yrken snabbt kommer att ersättas med AI och it-lösningar. Men det är sällan det fungerar fullt ut. Ofta krävs det i slutändan många yrkesutbildade människor ändå, för att övervaka och komplettera systemen.

Dessutom finns det många som idag är etablerade på arbetsmarknaden som vill omskola sig, konstaterar han.

– Ju snabbare teknikutvecklingen går, desto mer ökar behovet av möjligheter för personer att kunna ställa om mitt i livet, säger Elof Hansjons.