Kaos i försörjningskedjorna:
Här är områdena du ska
fokusera på för att
stärka företaget
Läs mer om försörjningskedjans framtid
– Först och främst är både pandemin och kriget i Ukraina mänskliga tragedier. Men de har också skapat en ketchupeffekt av problem och avslöjat brister i de globala försörjningskedjorna som många inte har velat se under de senaste decennierna.
Det konstaterar Fredrik Malmfors, nordiskt ansvarig för affärsområdet supply chain och operations på Accenture. I företagets rapport ”From disruption to reinvention – the future of supply chains in Europe” som publicerades på World Economic Forums årliga möte i Davos i maj kartläggs hur tidigare tillförlitliga försörjningskedjor helt har vänts upp och ner. Och det är framförallt inom fyra områden som problemen har uppstått: logistik, energi, materialbrist samt brist på kvalificerad arbetskraft.
För företag som är beroende av insatsvaror eller produktion i lågkostnadsländer på andra sidan jordklotet är de stora problemen i transportsektorn ett större hot.
– Vi har gått från ”Just In Time” till ”Just In Case”. Är man beroende av globala försörjningskedjor står man inför enorma utmaningar. Behöver du dessutom få tag i halvledare så är det ännu mer komplext.
Totalt räknar rapportförfattarna med att ett långdraget krig i Ukraina kan komma att leda till ackumulerade förluster för europeiska företag på 920 miljarder euro under 2023. Den normalisering av logistikkedjorna och tillgången på halvledare som man förut spådde skulle komma under andra halvan av 2022 beräknas nu inte ske före 2023, kanske inte ens förrän 2024.
Men, rapporten är inte bara dyster läsning utan lyfter också fram att företag, trots kaoset i försörjningskedjorna, har stora möjligheter att förändra och förbättra sin situation. Istället för att optimera varuflödet utifrån hur det kan generera kostnadsbesparingar och minska kapitalbindningen menar rapportförfattarna att det är tre helt andra områden som företag måste fokusera på för att komma på banan igen: motståndskraft, relevans och hållbarhet.
– Jag ska inte säga att det är slutet på konsumtion som vi känner den, men att vi går mot en annorlunda framtid i vissa branscher, det ser vi redan nu, och det måste företagen anpassa sig till.
”Vi går mot en annorlunda framtid i vissa branscher, det ser vi redan nu, och det måste företagen anpassa sig till”
– Fredrik Malmfors
Motståndskraft, relevans och hållbarhet
Det första området, motståndskraft, handlar om att förstå sin risk. Att kartlägga sina försörjningskedjor och sina leverantörer på flera nivåer, att jobba scenariobaserat och försöka förutse var problem kan uppstå, för att på så vis inse vilken förmåga företaget har att vara flexibelt och leverera även om det uppstår störningar på vägen.
– Ska företag kunna veta vad kunderna värderar högst måste de förstå dem och deras förväntningar. Idag möter företag kunderna i flera olika kanaler och det har skapat ett behov av att vara mycket mer kundcentrisk i försörjningskedjorna. Om fokus historiskt har varit på kostnadskontroll så kommer det framöver att behöva vara mer fokuserat på hur man kan sätta upp sitt varuflöde för att möta olika kundsegments förväntningar så effektivt som möjligt. Företag som ställer om och blir mer kundcentriska kommer ha en konkurrensfördel.
– Kunder och beslutsfattare tar frågan på allvar på helt nya sätt, och när vi bygger upp nya försörjningskedjor kommer det vara kritiskt att ta med i beräkningen. Det omfattar även hur man redan från början tänker cirkulärt när man utvecklar sina produkter, det vill säga hur produkten hanteras och återvinns när den inte längre används. De som som klarar det får definitivt en komparativ fördel.
Hur denna förändringsresa ska gå till är en öppen fråga, och väldigt branschberoende, men det finns en faktor som Fredrik Malmfors menar är gemensam för alla företag: vikten av att jobba datadrivet och analytiskt.
Det finns dessutom digitala verktyg idag som kan koppla ihop de olika delarna av kedjan så att företaget får en helhetsbild i realtid.
30 procent – så stor del av eurozonens förädlingsvärde är beroende av gränsöverskridande logistikkedjor
90 procent – så stor del av alla handlade varor transporteras sjövägen över havet
10 gånger – så mycket dyrare är det att skicka varor till sjöss idag jämfört med juni 2020
425 000 – så många lastbilsförare extra för tunga transporter skulle behövas i Euoropa